Statsvetare: Sabotage mot valaffischer kan förvärra det politiska klimatet

Upplevd orättvisa kan skapa spänningar

Ahlbom betonar att det är viktigt att skilja på enstaka händelser och ett mönster av förstörelse. Att klottra på en affisch i affekt ser han inte som ett direkt hot mot demokratin.

– Men om politiker och valarbetare upplever att motståndare bryter mer mot reglerna än det egna partiet kan det naturligtvis bidra till en mer upptrissad stämning, säger Jakob Ahlbom, doktorand vid Stockholms universitet.

Det är alltså inte sabotaget i sig som är det primära problemet, utan hur det uppfattas av de inblandade partierna. En känsla av att motparten spelar smutsigt kan förstärka misstro och fientlighet, även om den faktiska förekomsten av vandalisering är begränsad.

Upprepad förstörelse är både ett demokrati- och lagproblem

Systematisk och upprepad förstörelse av valaffischer är däremot något Ahlbom bedömer som allvarligt, på två plan samtidigt. Dels handlar det om ett demokratiskt problem, eftersom valaffischer är ett centralt verktyg för partier att nå ut till väljare under en valkampanj. Dels är det en rent juridisk fråga, eftersom förstörelse av annans egendom kan utgöra skadegörelse enligt brottsbalken.

Vandalisering av valaffischer är ett återkommande inslag under svenska valrörelser. Samtliga riksdagspartier har tidigare rapporterat om förstörda eller nedrivna affischer, och polisanmälningar görs varje valår, om än sällan med fällande dom som följd.

Ahlboms uttalanden kommer i ett läge då valrörelsen intensifieras och partierna ökar sin synlighet i det offentliga rummet, vilket historiskt sammanfaller med en ökning av den här typen av incidenter.