Svenska medier kritiseras för att blunda för varandras opinionsmätningar
Foto: Freepik
Svenska redaktioner fokuserar för mycket på sina egna opinionsinstituts siffror och missar helhetsbilden i valrörelsens mätningar, enligt datajournalisten Jens Finnäs på Newsworthy.
Mätningarna ger en spretig bild av väljaropinionen
Under den pågående valrörelsen har svenska medier publicerat stora mängder opinionsmätningar, men rapporteringen har gett en spretig och svårtolkad bild av det politiska läget. Grundproblemet, enligt Finnäs, är att redaktionerna värderar sina egna instituts undersökningar högre än konkurrenternas, utan att försöka väga samman vad flera mätningar sammantaget visar.
– Det tycker jag att redaktioner generellt är väldigt dåliga på, säger Jens Finnäs, datajournalist på Newsworthy, till Medierna i P1.
Att sammanväga flera mätningar är ett etablerat sätt att minska enskilda undersökningars felmarginal och ge en mer tillförlitlig bild av opinionen. När varje redaktion i stället lyfter fram sina egna siffror riskerar läsare och tittare att få en fragmenterad bild beroende på vilket medium de följer.
TV4 erkänner problemet men pekar på praktiska hinder
TV4 Nyheter är ett av de medier som beställer egna regelbundna opinionsmätningar under valrörelsen. Fredrick Malmberg, ansvarig utgivare på TV4 Nyheter, säger till Medierna i P1 att kanalen försöker rapportera även om andra mediers undersökningar, men att det stöter på ett praktiskt problem.
– Det är förmodligen därför vi gör mer när det gäller vår egen. Där får vi bakgrundsfakta, det finns flera frågor i våra opinionsmätningar som vi kan utveckla, säger Fredrick Malmberg.
Bristen på bakgrundsmaterial från konkurrenternas mätningar gör det alltså svårare att sätta siffrorna i ett sammanhang, vilket leder till att den egna undersökningen får oproportionerligt stort utrymme. Resultatet blir att varje mediekanal i praktiken marknadsför sin egen mätning snarare än bidrar till en samlad bild av väljaropinionen.
Kritiken från Finnäs sätter fingret på en strukturell fråga i svensk valbevakning, nämligen hur medievärldens affärslogik, där instituten är knutna till specifika redaktioner, påverkar kvaliteten på den journalistik som når väljarna inför valet.