Svenskarna vill ha 129 olika regeringar, visar ny forskning
Foto: Freepik
Forskning om svenska väljarnas regeringspreferenser visar på en extrem splittring, med hela 129 olika önskade regeringskonstellationer bland de tillfrågade.
Spretiga svar avslöjar politisk fragmentering
När forskare frågade svenskarna vilken regering de helst vill se efter nästa val visade resultaten sig vara allt annat än entydiga. De 129 olika konstellationerna som framkom speglar hur fragmenterat det politiska landskapet upplevs av väljarna, där ingen enskild kombination av partier dominerar bilden.
Resultatet tyder på att en stor andel av väljarna inte ser sin drömregering som realistisk, vilket väcker frågan om hur stor klyftan är mellan väljarnas önskemål och det som faktiskt är möjligt att förhandla fram efter ett val.
Vad betyder det för demokratin att ingen får som de vill?
I ett parlamentariskt system är kompromisser oundvikliga, men när preferenserna spretar åt 129 håll blir frågan om representation särskilt akut. Forskningen, som refereras av Omni, genomfördes inför det kommande riksdagsvalet 2026 och ingår i ett bredare arbete om väljarnas politiska preferenser.
Att väljare sällan får exakt den regering de önskar är ingen nyhet i flertalsdemokratier, men den extrema variationen i svaren antyder att många svenskar inte identifierar sig med de blockgränser som traditionellt styrt regeringsbildningen. Partier från både höger och vänster dyker upp i samma önskade konstellationer, vilket utmanar den etablerade blockpolitiken.
– Det är anmärkningsvärt att vi ser så många unika kombinationer. Det visar att väljarna tänker mer flexibelt kring regeringsfrågan än vad den politiska debatten ofta antyder, säger Katarina Andersson, journalist på Omni.
Forskningen publiceras inför valet 2026
Omni Mer, som publicerat materialet, planerar löpande fördjupningar om politiken fram till valet. Studien om regeringspreferenser är en del av det arbetet och väntas följas av fler analyser av hur väl väljarnas önskemål stämmer överens med de koalitioner som faktiskt bildas efter valnatten.
Med ett val som närmar sig ökar trycket på partierna att kommunicera tydligt vilka samarbeten de är beredda att ingå, och forskningen ger en ovanligt detaljerad bild av vad väljarna egentligen hoppas på.