Tidöregeringen levererar på löftena, men väljarstödet rasar
Foto: Freepik
Skjutningarna minskar, elpriserna har sjunkit och asylinvandringen är nere på historiskt låga nivåer. Trots det pekar opinionsmätningarna mot ett stort valnederlag för Tidöpartierna inför valet 2026.
Regeringen uppfyller sina kärnlöften
Det är en paradox som växer fram i svensk politik. Tidöregeringen har levererat på flera av sina viktigaste vallöften, men väljarstödet går ändå i fel riktning.
Antalet skjutningar och mord med skjutvapen har minskat markant under mandatperioden. Elpriserna, som var en av de hetaste politiska frågorna under valåret 2022, ligger nu på betydligt lägre nivåer. Asylinvandringen har pressats ned kraftigt, vilket länge var Sverigedemokraternas och Moderaternas tydligaste prioritering.
På pappret är det en imponerande lista för en regering att bocka av.
Varför räcker det inte?
Resultat och väljarstöd rör sig alltså i motsatta riktningar, vilket är ovanligt i svensk politisk historia. En möjlig förklaring är att väljarna redan tagit de förbättrade siffrorna för givna och nu fokuserar på andra frågor, bland annat ekonomi, välfärd och sjukvård, där oppositionen traditionellt är starkare.
En annan faktor är att politikens tempo och det mediala samtalet sällan stannar upp för att konstatera vad som faktiskt fungerat. Kriser och konflikter driver nyhetsflödet, och en normalisering av förbättrade förhållanden ger sällan samma genomslag som de ursprungliga problemen fick.
Det finns också ett trovärdighetsproblem kopplat till förväntningar. När partierna gick till val 2022 målades problemen upp i starka ordalag, vilket satte ribban högt. Förbättringar som i ett annat läge hade hyllats kan i stället uppfattas som otillräckliga av väljare som vant sig vid löften om snabba och dramatiska lösningar.
Opinionssiffrorna, som rapporteras av Omni med hänvisning till Sebastian Hagbergs analys, tyder på att Tidöpartierna i nuläget går mot ett stort valnederlag trots de faktiska framstegen.
Hur partierna väljer att kommunicera sina resultat under det sista året av mandatperioden kan bli avgörande för om gapet mellan prestation och opinionsstöd går att stänga.