Foto: Freepik
Ingen av tolv professorer i statsvetenskap tror att det blir extraval, trots att läget efter valet är låst. Det visar en rundringning som TV4 Nyheterna gjort.
Snart sex veckor efter valet verkar partiernas positioner fortfarande vara låsta. Flera av professorerna säger att ett extraval inte helt kan uteslutas, men svaren beskrivs som i stort sett identiska.
Varför tror statsvetarna inte på extraval?
Professorerna pekar på risker, kostnader och bristande tradition. Ett extraval skulle ta mycket tid och kosta mycket pengar.
– Det är ingen som egentligen gillar extraval i Sverige och vi har ingen tradition, säger Jan Olsson, professor i statskunskap vid Örebro universitet.
Olsson pekar också på att partier med svag ekonomi har skäl att tveka. Han menar att utgången inte går att förutse.
– Det är ett stort risktagande för partierna. Man kan inte bara kalkylera hur det ska gå i ett extraval, säger Olsson.
Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, håller med.
– De vet vad de har och inte vad de får, säger Hinnfors.
Hur ser det låsta läget ut?
Hinnfors beskriver regeringsbildningen som ett "chicken race". Röda linjer och krav på ministerposter gör att läget ser väldigt låst ut.
– Det är ett slags chicken race, någon måste väja, säger Hinnfors.
Vilka partier som till sist ger sig har han svårt att sia om.
– Det kan ju vara V eller C eller SD från sin sida, för den möjligheten finns ju den också, att de ändrar sig, säger Hinnfors.
Han tillägger att han som statsvetare skulle tycka att ett extraval vore "jättespännande".
Så har regeringsbildningen gått hittills
Den rödgröna sidan vann valet med knapp majoritet, men låsningar mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet gör en rödgrön regering osannolik på kort sikt.
Den 14 september meddelade Vänsterpartiet och Centerpartiet att de står fast vid sina krav. V vill ha ministerposter, och C kan inte tänka sig att stötta en regering där vare sig V eller SD ingår. Talmannen Andreas Norlén sade att regeringsbildningen blir komplicerad.
Talmansrundorna inleddes den 18 september, och Magdalena Andersson (S) fick första uppdraget att försöka bilda regering. Den 28 september gav hon upp efter att Vänsterpartiet röstat på Moderaternas talmanskandidat.
Norlén gav tillbaka sonderingsuppdraget till Andersson den 2 oktober. Den 13 oktober lämnade hon tillbaka det en andra gång. Hon sade att det skett framsteg, men att förutsättningar för en S-ledd regering fortfarande saknas.
Centerledaren får uppdraget
Den 19 oktober gav Norlén uppdraget till Elisabeth Thand Ringqvist (C). Beskedet välkomnades brett av de andra partierna.
Enligt Dagens Nyheter krävs både löftesbrott och kompromisser om hjärtefrågor för att Thand Ringqvist ska kunna förverkliga sin drömregering, och Centerpartiet har röda linjer mot både V och SD.
