Vårbudgeten präglas av osäkerhet, finansministern balanserar på slak lina

"Nyckelordet är osäkerhet"

Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach beskriver tonen i budgeten som ovanligt dämpad. Budgetar är normalt optimistiska för att skapa framtidstro, men den här skiljer sig från mönstret.

– Men i den här budgeten tycker jag att tonen är ganska dämpad, säger han i en analys för Sveriges Radio.

Furtenbach pekar på att Trumpadministrationens tullpolitik och kriget i Iran gör det svårt att göra tillförlitliga ekonomiska prognoser. Osäkerheten är inte bara svensk, utan global. ECB-chefen Christine Lagarde har varnat för "en chock bortom vad vi kan föreställa oss", EU-tjänstemän har dragit paralleller med pandemin och IEA har flaggat för ett läge värre än 1970-talets oljekris.

Trots larmen håller Svantesson fast vid sitt basscenario, att konflikten inte blir utdragen och att effekterna på svensk ekonomi förblir begränsade.

Finansministern riskerar att hamna fel oavsett

SVT:s politiske kommentator Elisabeth Marmorstein beskriver dilemmat som en balansgång på slak lina. För stor pessimism riskerar att få hushållen att hålla hårt i plånboken och bromsa återhämtningen. Men en alltför ljus bild kan straffa sig om det värsta scenariot ändå inträffar.

Tidöpartiernas svar på det osäkra läget är ett "energiprispaket" riktat mot höga el- och drivmedelspriser. Det finns också beredskap att sänka drivmedelsskatterna ytterligare om läget förvärras och EU-kommissionen ger grönt ljus. Extrabudgetar, liknande de som lades fram under pandemin, utesluts inte.

Tajmingen är känslig. Den expansiva valårsbudgeten var tänkt att sätta fart på ekonomin och ge hushållen ljusare utsikter inför valet. Kriget i Mellanöstern riskerar att sätta käppar i hjulet för den planen.

Ekonomin kan bli valets ödesfråga, men för vem?

Både Moderaterna och Socialdemokraterna vill att valrörelsen ska handla om ekonomi, skriver SvD:s Henrik Torehammar. Frågan är vilken sida som faktiskt gynnas av det.

Höga el- och drivmedelspriser var en avgörande faktor när högersidan vann valet 2022. Enligt SVT:s vallokalsundersökning hade den egna ekonomin stor betydelse för partivalet, i synnerhet bland SD-väljare. Högersidan har ett track-record på frågan som kan tala till deras fördel.

Men om krigets konsekvenser sprider pessimism bland hushållen kan det gynna oppositionen, som det gjort under hela mandatperioden. Torehammar konstaterar att en meningsfull debatt kräver konkret politik, inte klichéer om att högern gynnar de rika eller att vänstern belönar bidragstagare.

Regeringen välkomnade vapenvilan i Mellanöstern, men läget kan snabbt förvärras och sätta ytterligare press på Tidöpartierna med valet i sikte.