Sverige vann VM-kvalet mot Serbien med 1–0, men frågetecknen kvarstår

En första halvlek fylld av missade chanser

20 097 åskådare hade samlats på Strawberry Arena i Solna för att se ett Sverige som förväntas dominera sin grupp, men möttes av en frustrerande första halvlek. Trots tidig press och ett antal klara lägen studsade bollen fel gång på gång, och Serbiens målvakt Milica Kostic höll stånd.

Linneya Angeldahl träffade ribba och stolpe, och Sverige gick in i paus på 0–0 mot det lag som på pappret är svagast i gruppen. Serbien jublade i spelartunneln, Sverige hängde med huvudena.

Förbundskapten Tony Gustavsson fick kritik för sena byten i föregående match mot Danmark, och den gången valde han att agera direkt. I paus bytte han in Amanda Ilestedt och Rosa Kafaji, och det förändrade matchbilden.

– Kafaji var just det Sverige saknat: irrationell, orädd, ständigt på jakt efter nästa yta, skriver Anna Rydén i Sportbladet.

En genomskärande passning från Matilda Vinberg hittade Stina Blackstenius ensam framför mål. Kaptenen tog emot, tog med sig bollen och placerade den i bortre hörnet, 1–0.

Segern räcker inte för att tysta tvivlarna

Efter ledningsmålet var det ett annat Sverige på planen. Mer rörelse, mer fart och mer tro, enligt Rydén. När Johanna Rytting Kaneryd klev in tände hela arenan till och frustrationen från första halvlek byttes mot något som liknade hopp.

Men segern väcker också frågor om landslagets egentliga form. Expressen-krönikören Frida Olsson konstaterar att varje match i VM-kvalet hittills fått en "måste-karaktär" som ingen förutsåg.

– Det är, förlåt svordomen, jävligt svårt att säga hur landslaget mår, skriver Olsson.

Hon pekar på att Gustavsson, som tog över som förbundskapten relativt nyligen, har krånglat till det ytterligare genom täta byten av spelsystem och spelare. Det försvårar en redan påtvingad generationsväxling och riskerar att skapa osäkerhet i truppen.

Samtidigt finns det en inbyggd buffert. Sverige spelade sig via Nations League till ett enklare playoff i höst om gruppen inte räcker till direktkvalificering, och till VM i Brasilien 2027 tar sig många nationer.

– Det blev "bara" 1–0 mot det lag som är svagast i gruppen. Sverige saknar absolut tunga namn, men det gör motståndet också. Därför finns det en del frågetecken kvar inför avgörandet i juni, men hoppet lever och Blågult visar att de är på rätt väg, skriver Rydén i Sportbladet.

Nästa stora prövning väntar den 5 juni, borta mot Danmark, en match som enligt Rydén kommer att avgöra allt om chansen till en förstaplats i gruppen.