Träning kan lindra psykisk ohälsa, visar forskning

Vad säger forskningen om träningens effekt?

Sambandet mellan rörelse och psykiskt välmående är väl dokumenterat. Studier visar att regelbunden träning minskar symtom vid depression, ångest och stress, bland annat genom att påverka hjärnans kemi direkt.

När kroppen rör sig ökar produktionen av signalsubstanser som serotonin, dopamin och noradrenalin, samma ämnen som många antidepressiva läkemedel är designade att påverka. Redan 30 minuters måttlig träning kan ge mätbara effekter på humör och stressnivåer.

En stor metaanalys publicerad i tidskriften British Journal of Sports Medicine visade att träning var mer effektivt än läkemedel och terapi för att minska symtom vid depression och ångest. Effekten var störst vid högintensiv träning, men även promenader och yoga gav tydliga resultat.

Inte ett universalmedel, men ett kraftfullt verktyg

Trots de positiva resultaten betonar forskare att träning sällan fungerar som en fristående behandling vid allvarlig psykisk sjukdom. Den fungerar bäst som ett komplement till annan vård, inte som en ersättning.

En utmaning är att psykisk ohälsa i sig ofta gör det svårt att komma igång med träning. Motivationsbrist, trötthet och hopplöshetskänslor hör till de vanligaste symtomen vid depression, vilket skapar ett moment 22 för många patienter.

Forskningen pekar på att lågtröskelaktiviteter, som promenader i naturen eller gruppträning med socialt stöd, ofta är mer hållbara för personer med psykisk ohälsa än intensiva träningsprogram. Det sociala elementet i gruppaktiviteter tycks förstärka den positiva effekten ytterligare.

Hur mycket träning krävs för att märka skillnad?

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar 150 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka för vuxna, ett riktmärke som också visat sig relevant för psykisk hälsa. Men forskning tyder på att även mindre mängder ger effekt.

En studie från University of Queensland visade att en timmes träning per vecka räcker för att minska risken att utveckla depression med upp till 12 procent. Frekvens och regelbundenhet verkar väga tyngre än intensitet.

Inom svensk vård används fysisk aktivitet på recept, FaR, sedan tidigt 2000-tal som ett verktyg för att ordinera rörelse till patienter med bland annat depression och ångest. Metoden har fått ökat stöd i takt med att forskningsunderlaget stärkts.

Intresset för träning som del av psykiatrisk behandling fortsätter att växa, och flera svenska regioner arbetar med att integrera fysisk aktivitet mer systematiskt i vården för psykisk ohälsa.