Yasin Ayaris bönegest väcker debatt om islam och svensk identitet

Fotbollen förenar där politiken splittrar

Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, skriver på Expressens kultursida att Yasin Ayaris målgester i böneställningen sajdah får en särskild laddning i ett land där islam ständigt presenteras som ett samhällsproblem.

– En blågulare islam är svår att tänka sig, skriver Halldorf, och landar i slutsatsen att fotbollen förenar ett land som alltför många försöker splittra.

Krönikans timing är inte utan betydelse. Debatten om islam i Sverige har under de senaste åren dominerats av frågor om integration, parallellsamhällen och religiös extremism. Mot den bakgrunden läser Halldorf Ayaris gester som ett motnarrativ, ett synligt bevis på att muslimsk tro och svensk nationell identitet inte utesluter varandra.

Även kristne Isak pekar mot Gud

Krönikören Robert Tjernberg gör i Kyrkans Tidning en liknande iakttagelse och beskriver det svenska landslaget som det mest religiösa på åratal. Han lyfter inte bara Ayaris muslimska bönegest utan även Alexander Isaks målgest, där den kristne anfallaren pekar mot Gud efter sina mål.

För Tjernberg blir de två gesterna tillsammans en bild av något större, nämligen kraften i den svenska värderingen att vara ett land där alla kan få en chans, så länge de strävar mot samma mål.

De två krönikörerna representerar olika publikationer med olika läsekretsar, men når samma slutsats: att landslagets religiösa mångfald, synliggjord på världsscenen under VM, säger något om Sverige som sällan får utrymme i den politiska debatten.

Ayaris två mål och de efterföljande reaktionerna visar att idrottsprestationer på den här nivån kan förskjuta en samhällsdebatt på ett sätt som politiska argument sällan lyckas med.