AI blir röst för hbtqi-personer i konservativa delar av Asien

AI som verktyg för synlighet och berättande

I länder och regioner där hbtqi-frågor fortfarande befinner sig i samhällets utkant har AI-verktyg blivit ett sätt att skapa representation och bygga gemenskap. Tekniken används för att producera visuellt material, berättelser och delta i offentlig debatt på sätt som annars vore svåra eller riskfyllda.

– I asiatiska samhällen där samtalet om hbtqi-personer fortfarande ofta förs i marginalen kan AI bidra till att skapa alternativa visuella arkiv, alternativa historieskildringar och nya former av offentlig debatt, säger Jiayu Chen, forskare, till AFP.

Det handlar om att fylla ett tomrum där traditionella medier och offentliga institutioner inte ger utrymme. Genom AI-genererat innehåll kan individer och grupper formulera sin egen historia och nå ut till likasinnade.

Tekniken är ett tveeggat svärd

AI-verktygen tränas på enorma mängder data från internet och andra källor, vilket innebär att de riskerar att återspegla och förstärka de fördomar och stereotyper som redan finns i samhället. Samma teknik som ger röst åt marginaliserade grupper kan alltså samtidigt skada dem genom missvisande eller stereotyp representation.

Forskaren Jiayu Chen betonar att ett ansvarsfullt användande kräver "öppenhet, sammanhang och omsorg". Det innebär bland annat att vara medveten om hur AI-system är konstruerade och vilken data de baserats på, samt att kritiskt granska det innehåll som genereras.

Frågan om hur AI-bolag hanterar representation av minoritetsgrupper är omdiskuterad globalt. I konservativa samhällen, där lagstiftning eller social norm begränsar hbtqi-personers synlighet, blir konsekvenserna av felaktig AI-representation särskilt kännbara.

Debatten om AI:s roll för marginaliserade grupper i Asien väntas fortsätta växa i takt med att verktygen blir alltmer tillgängliga och spridda i regionen.