Nästan 200 ekonomer och tech-ledare varnar för AI-tsunami på arbetsmarknaden

Ekonomer börjar ta hotet på allvar

Länge har ekonomer tonat ner oron för AI:s påverkan på jobben, med hänvisning till att teknikutvecklingen historiskt skett långsammare än branschen förutspått. Nu tycks bilden förändras.

Uttalandet, som publicerades måndagen den 14 juli, är det senaste exemplet på att farhågorna sprider sig allt längre in i det ekonomiska etablissemanget. Flera ekonomer uppger till The New York Times att yrkeskåren riskerar att ha underskattat riskerna.

Stanfordekonomen Erik Brynjolfsson är en av dem som skrivit under och beskriver syftet med uppropet som att få beslutsfattare att ta AI:s omvälvande potential på större allvar.

– Jag ser fortfarande en stor klyfta, en stor diskrepans, och jag är orolig för att vi inte kommer att vara redo för den tsunami som är på väg, säger Brynjolfsson, som samtidigt tror att AI kommer bidra till en högre levnadsstandard.

Snabbare omvälvning än industrialismen

Det som skiljer AI-omvandlingen från tidigare teknikskiften är framför allt tempot. Den industriella revolutionen förändrade arbetsmarknaden över generationer, vilket gav samhällen tid att anpassa utbildning, regelverk och sociala skyddsnät.

AI-utvecklingen väntas slå igenom på betydligt kortare tid, enligt undertecknarna. Det skapar ett scenario där politiska system och arbetsmarknadens institutioner kan ha svårt att hinna med.

Tech-industrin har varnat för jobbförluster i flera år, men har ofta mötts med skepsis från ekonomer som pekat på att ny teknik historiskt skapat lika många jobb som den slagit ut. Det gemensamma uttalandet signalerar att den linjen inte längre är självklar.

Hur beslutsfattare väljer att svara på uppropet återstår att se, men trycket på politiska åtgärder, bland annat omställningsstöd, utbildningssatsningar och reglering av AI på arbetsmarknaden, väntas öka i takt med att fler tunga röster ställer sig bakom varningarna.