Analytiker: Hormuzsundet är krigets nya slagfält

Konflikten mellan USA och Iran har gått in i en ny fas, med fokus på kontrollen av Hormuzsundet, skriver analytiker för CNN, New York Times och The Guardian. Kriget, som ursprungligen syftade till att slå ut Irans kärnvapenkapacitet, har förvandlats till en strid om en av världens viktigaste sjöfartskorridorer.

Från kärnvapen till tullstation

Skiftet i konfliktens karaktär är tydligt, enligt CNN-analytikerna Hanna Ziady och David Goldman. Det som var tänkt att handla om att förstöra Irans kärnvapenkapacitet och försvaga dess terrornätverk har reducerats till en maktkamp om vem som kontrollerar ett sund.

– Om konflikten slutar med att Hormuz permanent är under Irans, eller USA:s, kontroll kan det bli början på slutet för fri sjöfart på de öppna haven, skriver de.

Genom Hormuzsundet passerar ungefär en femtedel av världens oljehandel. Kontroll över sundet ger därmed ett enormt ekonomiskt och geopolitiskt övertag, och förklarar varför ingen av parterna är beredda att backa.

Ingen tydlig strategi bakom den nya fasen

Julian Barnes, Eric Schmitt och David E. Sanger skriver i New York Times att den nya fasen visserligen har ett nytt fokus, men inte någon tydligare strategi. Den centrala frågan förblir densamma som under konfliktens första fas: vems uthållighet räcker längst?

Analytikerna pekar på spänningen mellan Irans hårdföra ledarskap och Trumps oro för stigande oljepriser. Varje eskalering vid sundet riskerar att driva upp priset på råolja, vilket skapar ett inrikespolitiskt tryck på den amerikanska administrationen att dra sig tillbaka.

Patrick Wintour i The Guardian är mer rakt på sak i sin bedömning av det amerikanska agerandet. Han argumenterar att USA hade gjort klokt i att låta Iran kontrollera sundet i 60 dagar och samtidigt kräva att landet inleder minröjning.

– Efter nästan fem månader av krig är Trump i en sämre position än när han började, skriver Wintour.

Fri sjöfart på spel

Analytikernas samlade bild är att konflikten har låst sig kring en fråga vars konsekvenser sträcker sig långt bortom USA och Iran. Hormuzsundets strategiska läge, som förbinder Persiska viken med Arabiska havet, gör det till en flaskhals för global energiförsörjning.

En permanent förändring av vem som kontrollerar sundet skulle kunna påverka sjöfartsavtal, försäkringspremier och oljepriser globalt. Det är den bakgrunden som gör att analytikerna beskriver den pågående striden som något mer än ett regionalt krig, och varför utgången bedöms få långsiktiga konsekvenser för den internationella havsrätten.