Antalet för tidigt födda barn har dubblerats i delar av Ukraina sedan krigets utbrott

Kriget pekas ut som trolig orsak

Ökningen är tydligast i de områden som drabbas hårdast av ryska attacker. Forskare och läkare pekar på krigets påfrestningar, bland annat stress, förflyttningar och förstörd infrastruktur, som sannolika drivkrafter bakom trenden.

Kronisk stress under graviditet är en känd riskfaktor för prematur förlossning. I ett land där luftlarm, bombningar och evakueringar hör till vardagen för miljontals gravida kvinnor, ger siffrorna en konkret bild av krigets medicinska konsekvenser.

Söner födda efter 26 veckor, mammor som ber till en Gud de inte tror på

Marharyta Nechorosjyva befann sig i just den situationen när hennes son Mark kom till världen efter endast 26 graviditetsveckor. Han vägde 940 gram vid födseln.

– Läkarna sa att allt skulle gå bra om han bara överlevde de tre första dygnen. Jag tror inte på Gud, men jag bad, säger hon.

I dag är Mark nio månader gammal. Han har kroniska andningssvårigheter och har tillbringat stora delar av sitt korta liv på barnsjukhuset i Zaporizjzja, en stad i södra Ukraina nära frontlinjen. Där är det inte ovanligt att personal och patienter tvingas söka skydd i sjukhusets skyddsrum under pågående attacker.

Marks historia är inte unik. Sjukhuset i Zaporizjzja tar emot ett växande antal extremt för tidigt födda barn från regioner där striderna är som intensivast. Vården av dessa barn kräver avancerad utrustning och specialiserad personal, resurser som är hårt pressade i ett land i krig.

Ukraina stod redan före invasionen inför demografiska utmaningar, med sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning. Den ökade andelen prematura födslar, med de hälsorisker och vårdbehov det medför, förvärrar belastningen på ett sjukvårdssystem som redan opererar under extrema förhållanden.