Armeniskt val kan kosta Putin inflytande i Sydkaukasien

Moskva riskerar att förlora mer mark

Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet, är tydlig i sin bedömning när han talar med TV4 Nyheterna om vad valutgången i Armenien kan få för konsekvenser.

– Det skulle betyda att Moskva förlorar ytterligare inflytande i Sydkaukasien, säger Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet.

Armenien har länge varit nära knutet till Ryssland, både säkerhetsmässigt och ekonomiskt. Men Pasjinjan, som tidigare räknades som en Kreml-allierad, har de senaste åren drivit en alltmer västvänlig linje. Det gör valet till mer än en inhemsk angelägenhet, och resultatet bevakas noga i Moskva.

Pasjinjan, en pragmatiker snarare än en idealist

Hedenskog tonar ner bilden av Pasjinjan som en övertygad EU-anhängare. Han är i första hand en maktpolitiker, enligt analytikern, och hans västvändning bör förstås i det ljuset snarare än som ett ideologiskt ställningstagande.

– Han är en ganska polariserande politiker, med ett ganska fränt budskap och han är inte rädd för att antagonisera andra armeniska politiska grupper, säger Hedenskog.

Pasjinjan kom till makten efter den så kallade Sammetsrevolutionen 2018 och har sedan dess navigerat ett svårt geopolitiskt landskap. Relationen till Ryssland har kylts av markant, bland annat efter att Moskva uppfattades ha svikit Armenien under kriget om Nagorno-Karabach 2020 och den azerbajdzjanska offensiven 2023. Armenien har sedan dess inlett samtal om ett fördjupat samarbete med EU och minskat sitt beroende av den ryska säkerhetsorganisationen CSTO.

En fortsatt Pasjinjan-regering skulle sannolikt befästa den kursen och göra det svårare för Putin att återta det inflytande Ryssland tappat i regionen under de senaste åren.