Foto: AI-genererad illustration
FN:s klimattoppmöte COP31 öppnade på måndagen i Antalya i Turkiet efter en kort försening. Orsaken var en debatt om huruvida klimatfinansiering ska stå på den officiella agendan, rapporterar AFP.
Fattigare länder ville ha finansiering på agendan
Redan före öppningen stod frågan om pengar i centrum. Fattigare länder krävde på söndagskvällen att finansieringen av klimatarbetet sätts upp på den officiella agendan, något som flera av de rikare länderna uppges motsätta sig.
– Det har redan varit en svår start för COP31, säger Jasper Inventor, som leder miljöorganisationen Greenpeaces delegation.
Mötet förklarades öppnat av Andrea Correa do Lago, ordförande för fjolårets toppmöte COP30 i Brasilien, enligt AFP.
Turkiet värd, Australien leder förhandlingarna
Toppmötet pågår 9–20 november. Delegater från fler än 190 länder väntas delta, medan USA uteblir, skriver The Guardian.
Turkiet är värd för mötet, men Australien leder de formella förhandlingarna. Upplägget är en kompromiss efter att länderna konkurrerat om ordförandeskapet.
Australien ansvarar för arbetsprogram som rättvis omställning, klimatfinansiering och arbetet för att hålla sig så nära Parisavtalets mål som möjligt. Målet är att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader över förindustriell nivå.
Turkiet leder i sin tur den så kallade handlingsagendan. Den består av frivilliga, icke bindande överenskommelser, bland annat om minskat avfall och cirkulär ekonomi, minskade metanutsläpp, livsmedelssäkerhet och elektrifiering av den globala ekonomin.
Utvecklingsländer kräver mer stöd
Parisavtalets 1,5-gradersmål har enligt The Guardian redan överskridits. FN menar dock att snabba utsläppsminskningar kan begränsa överskridandet och göra det möjligt att återgå till lägre temperaturer mot slutet av århundradet.
Då behöver länderna enligt tidningen göra sig av med beroendet av fossila bränslen och snabbare ta i bruk koldioxidsnål teknik. Två färdplaner från Brasilien, om omställning från fossila bränslen och om att stoppa avskogning, ska visa hur det kan ske.
Utvecklingsländer efterlyser samtidigt mer ekonomiskt stöd för att hantera klimatrelaterade katastrofer. Efter katastrofen i Nepal har landet fått tillgång till den globala fonden för förluster och skador, som ska stödja räddning och återuppbyggnad i drabbade samhällen.
