Brandforskare: Igenvuxet landskap förvärrar Sydeuropas bränder lika mycket som värmen

Mer bränsle i landskapet bakom de värsta bränderna

Sydeuropas bränder har blivit mer intensiva och svårare att stoppa under de senaste decennierna. En central orsak är att landsbygden vuxit igen i takt med att jordbruk och bete minskat, vilket lämnat kvar täta snår och torrvegetation som fungerar som bränsle.

När människor slutar bruka marken, slutar de också hålla landskapet öppet. Buskar och sly breder ut sig, och när elden väl startar finns det ingenting som stoppar den.

Klimatförändringarna förstärker effekten genom att skapa torrare och varmare förhållanden, men utan den ökade mängden bränsle i landskapet skulle bränderna vara lättare att begränsa.

Värmen ensam räcker inte som förklaring

Forskning visar att sambandet mellan temperaturökning och brandrisk är mer komplext än det ofta framställs. Även år med normala temperaturer kan drabbas av allvarliga bränder om vegetationen är torr och tät nog.

Flera länder i södra Europa, bland annat Grekland, Portugal och Spanien, har sett en dramatisk ökning av den areal som brinner varje år. Portugal förlorade exempelvis nära 500 000 hektar skog i bränderna 2017, en av de värsta säsongerna i landets historia.

Brandforskare pekar på att brandbekämpning ensam inte löser problemet. Förebyggande arbete, som röjning av vegetation och återupptagande av betesdrift, lyfts fram som nödvändiga åtgärder för att minska risken på lång sikt.

Förebyggande arbete avgörande för framtiden

Sydeuropeiska länder står inför utmaningen att kombinera klimatanpassning med aktiv landskapsskötsel. Utan insatser som bryter upp den täta vegetationen riskerar bränderna att fortsätta förvärras, oavsett hur effektiv brandbekämpningen är.

Diskussionen om hur ansvaret ska fördelas, mellan staten, markägare och EU, pågår i flera länder. Sommaren 2026 väntas bli ytterligare ett år som sätter press på beslutsfattare att gå från ord till handling.