Dansk krigsexpert om Grönlandskrisen: "Troligen den mest spända situationen sedan andra världskriget"

Danmark förberedde sig i hemlighet för strid

Uppdraget presenterades utåt som militärövningen "Arctic Endurance", men enligt ett dussintal källor i den danska regeringen, bland toppofficerare samt underrättelsekällor i Danmark, Frankrike och Tyskland var det ingen övning. Soldaterna hade order om att ta strid om det kom till ett angrepp.

Med i lasten fanns sprängmedel för att förstöra landningsbanorna i Nuuk och Kangerlussuaq, så att amerikanska militärflygplan inte skulle kunna landa. Danska blodbanker skickade också blodpåsar till ön för att behandla eventuellt sårade soldater.

Ingen av DR:s källor har handfasta uppgifter om konkreta amerikanska angreppsplaner. Men efter USA:s militära attack mot Venezuela ansåg källorna att ett amerikanskt angrepp mot Grönland var ett scenario man var tvungen att ta på allvar.

– Det gick inte att ta miste på. Det var viktigt, säger en central dansk försvarskälla till DR.

Nato-experten: Alliansens ram har gått sönder

Avslöjandena väcker starka reaktioner hos Sten Rynning, professor i krigsvetenskap vid Syddansk Universitet och en av Danmarks ledande Nato-forskare.

– Herregud. Det visar att ramen för det allierade samarbetet har gått sönder, säger Rynning till Danmarks Radio.

Han beskriver läget som det allvarligaste Danmark befunnit sig i sedan andra världskriget och drar paralleller till den tyska ockupationen 1940, ett trauma som tydligt präglade den danska beredskapen den här gången.

– Det är troligen den mest spända situationen för riksgemenskapen sedan andra världskriget, säger Rynning, som forskat om Nato i decennier.

Historikern Steen Andersen, seniorforsker vid Riksarkivet i Danmark, bekräftar den historiska tyngden. Han menar att Danmark den här gången medvetet valde en annan väg än inför den tyska ockupationen den 9 april 1940, då landet kapitulerade nästan utan motstånd.

Sverige och Frankrike deltog i den hemliga operationen

Flera allierade länder skickade personal till Grönland som en del av den samordnade avskräckningsoperationen. Sverige skickade ett fåtal officerare på begäran av Danmark, uppgav statsminister Ulf Kristersson i januari. Enligt SVT presenterades det svenska deltagandet som förberedelser inför övningsverksamhet i Arktis.

Den svenska Försvarsmakten uppger i en kommentar att insatsen syftade till att stärka säkerheten på Natos norra flank och avskräcka Ryssland, "inget annat."

Frankrike ska enligt DR:s källor ha varit redo att skicka hundratals soldater till ön. Målet med den multinationella närvaron var att ha så många nationer representerade som möjligt, för att höja tröskeln för ett väpnat angrepp.

En fransk topptjänsteman sammanfattar lärdomen från krisen:

– Med den grönländska krisen insåg Europa en gång för alla att vi måste kunna ta hand om vår egen säkerhet, säger källan till DR.

Krisen är inte över. En högt uppsatt källa bedömer att situationen kan blossa upp igen, och professor Rynning anser att Danmark nu måste söka nya allierade för att skydda rikets säkerhet.