Torsdagen den 19 mars 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Utrikes

Pentagon begär nära 1 900 miljarder för att finansiera Irankriget

Pentagon begär nära 1 900 miljarder för att finansiera Irankriget

Foto: Freepik

USA:s försvarsdepartement har bett Vita huset om nästan 1 900 miljarder kronor för att täcka kostnaderna för det pågående kriget mot Iran, rapporterar Washington Post. Pengarna ska bland annat gå till att öka vapenproduktionen efter att USA och Israel förbrukat stora mängder materiel.

Text: Alma Fredriksson

Kriget kostar mer än hela USA:s folkhälsobudget

Redan under krigets första sex dagar, räknat från attacken den 28 februari, uppgick kostnaderna för amerikanska bomber till 11,3 miljarder dollar, det vill säga ungefär 120 miljarder kronor, enligt uppgifter Pentagon lämnat till lagstiftare. Den summan överstiger den samlade årsbudgeten för flera federala hälso- och vetenskapsmyndigheter, bland annat Miljöskyddsmyndigheten EPA på 8,8 miljarder dollar och Nationella cancerinstitutet på 7,4 miljarder dollar.

– Det här visar en störande prioritering av militarism framför den amerikanska allmänhetens hälsa och välfärd, säger Adam Gaffney, professor vid Harvard Medical School.

– Med de pengarna kunde vi ha fördubblat folkhälsoutgifterna eller fördubblat miljöskyddet. Vi kunde ge miljontals amerikaner tillgång till sjukvård. I stället lägger vi dem på ett krig vi valt att starta, säger Gaffney.

Totalt har kriget efter sin första vecka kostat USA minst 100 miljarder dollar, enligt Washington Post. Pentagons begäran om ytterligare medel väntas möta hårt motstånd i kongressen, som måste godkänna förfrågan. Flera källor uppger att det är osannolikt att kongressen beviljar finansieringen i sin helhet, givet de djupa splittringarna kring Iranfrågan.

Energipriserna stiger kraftigt efter attacker mot gasanläggningar

Konflikten har eskalerat ytterligare efter att Israel bombade South Pars, världens största naturgasfält som delas av Iran och Qatar. Iran svarade med att avfyra ballistiska missiler mot Qatars Ras Laffan Industrial City, hem till världens största LNG-exportanläggning, vilket orsakade omfattande bränder och skador, uppger statliga QatarEnergy.

Brent-oljan steg 5 procent till nära 109 dollar per fat och europeiska naturgaspriser sköt upp mer än 7 procent, enligt CNN. Sedan kriget inleddes den 28 februari har oljepriset stigit med ungefär 40 procent.

– Energimarknaderna tvingas kontinuerligt prissätta en mer utdragen störning av olje- och gasflödena genom Hormuzsundet, med få tecken på de-eskalering, skriver Warren Patterson, råvarustrateg på ING.

President Donald Trump varnade på onsdagen att USA skulle "massivt spränga hela South Pars-gasfältet" om Iran fortsätter att anfalla Qatars energianläggningar. Trump uppgav samtidigt att USA inte hade kännedom om Israels attack mot South Pars och uppmanade Israel att upphöra med attackerna mot fältet. Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands utrikesminister Johann Wadephul har båda uppmanat parterna att omedelbart stoppa angrepp mot civil infrastruktur.

Upp till 3,2 miljoner iranier har tvingats fly sina hem sedan kriget inleddes, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR, och miljontals fler bor kvar i Teheran trots regelbundna luftangrepp. Reuters rapporterar att USA överväger att sända ytterligare tusentals soldater till Mellanöstern, vilket signalerar en möjlig fortsatt eskalering av konflikten.

Dela:
Annons Annons