Drönarattacker i Svarta havet sänkte två fartyg i Bulgarien på en vecka

Vad har hänt i Bulgariens zon i Svarta havet?

Attackerna inträffade den 6 och den 13 oktober. Vid varje attack sänktes ett fartyg och ett till skadades, skriver Svetoslav Todorov i Balkan Insight. Antalet döda är inte bekräftat.

Bulgariens premiärminister Rumen Radev, själv tidigare flygvapenchef, uttalade sig efter den andra attacken.

– Vi har inga solida bevis för att skylla på någon av sidorna, men logiken tyder på att angreppen har gynnat Ryska federationen, sade Radev.

Han kallade in Rysslands ambassadör Eleonora Mitrofanova. Hon hävdade att ”en tredje part” kan ligga bakom.

Varför kritiseras Bulgariens agerande?

Frustrationen i Bulgarien över bristen på handling är enorm, skriver Todorov. Han beskriver också regeringens tendens att undvika direkt kritik mot Ryssland.

Den tidigare försvarsministern Velizar Shalamanov kallar passiviteten farlig. Enligt honom måste Bulgarien snabbt stärka samarbetet med Nato, eftersom landets egen försvarsförmåga inte räcker.

Hur svarar EU och Nato?

Analytikerna menar att svaret hittills är otillräckligt. Angela Skujins skriver i Euronews att det inte räcker att EU:s statsöverhuvuden har träffats i Bryssel för att diskutera försvarsstrategier.

– Det viktiga är huruvida de kan utvecklas till något tillräckligt skarpt för att slå tillbaka mot de här intrången, säger Skujins.

Stuart Dowell beskriver i det polska public service-bolaget TVP hur den ryska strategin framträder. Attackerna har skett i Bulgariens och Rumäniens ekonomiska zoner. Rederierna är turkiska, besättningarna kommer från hela världen och lasten var på väg från Ukraina till andra länder.

De drabbade länderna lyckas inte samordna något svar, och de är inte överens om hur tydligt de ska peka ut Ryssland. Dowell skriver:

– Det är just den sortens brist på samordning som Rysslands gråzonsstrategi är utformad för att utnyttja.