El Niño och oljekrisen slår mot världen samtidigt i sommar

Krisen är dubbel: klimatfenomenet El Niño väntas intensifieras under sommaren 2026, samtidigt som världen redan befinner sig i en djup energikris. De två kriserna förstärker varandra på ett sätt som ekonomer och klimatforskare inte sett tidigare.

Vad är El Niños effekt på matförsörjningen?

El Niño är ett återkommande väderfenomen i Stilla havet som påverkar nederbördsmönster globalt. När det slår till med full kraft orsakar det torka i delar av Sydostasien, Australien och södra Afrika, samtidigt som andra regioner drabbas av kraftiga översvämningar.

Konsekvensen för jordbruket är direkt. Skördar av basgrödor som vete, ris och majs slår fel i flera av världens viktigaste producentländer, vilket pressar upp livsmedelspriserna på världsmarknaden. Länder med redan ansträngda livsmedelskedjor, bland annat i Östafrika och Sydasien, är särskilt utsatta.

Oljekrisen förvärrar läget ytterligare

Energibristen slår mot samma system som redan är under press. Högre bränslekostnader driver upp priset på konstgödsel, transporter och bevattning, samtliga centrala delar av den industriella livsmedelsproduktionen.

Det innebär att prisökningar uppstår i flera led på en gång. Bönder betalar mer för att producera, logistikföretag betalar mer för att transportera och konsumenter betalar mer i butik. Effekten riskerar att bli särskilt kännbar i importberoende länder utan egna energireserver.

Kombinationen av klimatstörning och energibrist är det som gör situationen 2026 unik jämfört med tidigare kriser. Vid El Niño-episoderna 1997–1998 och 2015–2016 var energimarknaderna mer stabila, vilket gav ekonomierna ett visst utrymme att absorbera livsmedelsprisökningarna.

Globala konsekvenser ännu svåra att överblicka

Hur hårt krisen slår beror på El Niños styrka under de kommande månaderna. Klimatforskare följer utvecklingen noga, och prognoser för fenomenets intensitet uppdateras löpande inför sommarsäsongen.

Internationella organ som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, och Världsbanken har tidigare varnat för att överlappande kriser, klimatrelaterade och ekonomiska, riskerar att utlösa humanitära nödsituationer i sårbara regioner. Den nuvarande situationen passar väl in i det mönstret.

För hushåll i höginkomstländer handlar det i första hand om höjda matpriser och dyrare energiräkningar. För befolkningar i låginkomstländer kan konsekvenserna bli betydligt allvarligare, i form av faktisk livsmedelsbrist och fördjupad fattigdom. Hur världssamfundet väljer att agera under de kommande veckorna och månaderna avgör krisens slutliga omfattning.