Foto: AI-genererad illustration
Forskaren och statsvetaren Jan Kallberg föreslår att Sverige, Norge och Danmark skapar en försvarsfond för att rusta upp Finlands försvarsmakt. Han vill att Sverige står för den största andelen.
Hur stor är fonden och vem betalar?
Fonden skulle omfatta tio miljarder euro, motsvarande cirka 11 miljarder kronor enligt Kallbergs förslag. Det framgår av en artikel i den amerikanska tankesmedjan CEPA:s nättidskrift Europe's Edge, rapporterar den finländska tidningen Helsingin Sanomat.
De tre länderna skulle enligt förslaget betala sammanlagt en miljard euro per år i tio år. Sveriges andel skulle vara 600 miljoner euro per år, Danmarks 300 miljoner och Norges 100 miljoner.
Kallberg är svenskättad säkerhetspolitisk forskare och har arbetat som biträdande professor vid den amerikanska arméns militärakademi West Point.
Varför Finland?
Kallberg motiverar förslaget med att Finland har den lägsta BNP:n av de fyra största nordiska länderna. Finlands ekonomiska tillväxt har dessutom varit blygsam. Sverige, Norge och Danmark har större ekonomiska resurser.
Finland är också mest utsatt för ett ryskt militärt hot, enligt Kallberg. Därför skulle de gemensamma nordiska pengarna göra störst nytta där.
– Den nordiska försvarsfonden skulle kunna ge Finland möjlighet att göra strategiska inköp som stärker förmågan bland de befintliga förbanden, som sannolikt skulle vara först på plats vid en framtida konflikt i norra Europa, skriver Kallberg.
Finland skulle kunna använda medlen till vapeninköp, underhåll, stödtjänster samt forskning och produktutveckling i EU-länder och Storbritannien. Hälften av pengarna skulle öronmärkas för inköp från Sverige, Danmark och Norge.
Kallberg varnar för kris
Enligt Kallberg ökar hotet från dolda ryska angrepp, och förr eller senare väntar en allvarlig kris. Han bedömer att Baltikum, Norden och Tyskland är bäst förberedda i Europa.
Han tror inte att Europa får en gemensam strategi för totalförsvar. Det mest sannolika är enligt honom att varje land i praktiken tar hand om sitt eget försvar.
Norden kan inte längre vänta på att traditionella stormakter som Frankrike, Storbritannien eller USA tar ledningen, skriver Kallberg. De nordiska länderna bör själva ta nästa steg mot ett enhetligt stridssystem.
Som ett lovande exempel nämner han det gemensamma flygvapensamarbetet Nordic Airpower Concept, där Finland, Sverige, Norge och Danmark utvecklar gemensam planering och ledning av sina flygvapen. Kallberg anser att Norden kan visa Europa vägen, eftersom länderna delar kultur, historia och uppfattningen att hotet kommer från öster.
