Experter avfärdar Trumps påstående om regimskifte i Iran
Foto: Freepik
Donald Trump hävdar att ett regimskifte har skett i Iran efter att landets toppledare dödats, men experter och västliga underrättelsetjänster bedömer att den islamiska republiken sitter kvar vid makten, fast med en ännu mer hårdför ledning.
Vad räknas egentligen som ett regimskifte?
Trump argumenterade i ett tal till nationen att Iran genomgått ett regimskifte eftersom landets ursprungliga ledare är döda. USA och Israel uppger sig ha dödat ett flertal höga företrädare sedan den gemensamma militärkampanjen inleddes den 28 februari, bland annat den tidigare högste ledaren Ali Khamenei, Ali Larijani och befälhavaren för Revolutionsgardet Mohammad Pakpour.
Men de flesta statsvetare och analytiker definierar regimskifte som en systematisk förändring av hur ett land styrs, inte enbart ett byte av individerna i toppen. Irans islamiska republik styrs fortfarande av samma auktoritära teokrati som instiftades efter revolutionen 1979.
– Den här regimen är mer hårdför, mindre benägen att kompromissa och mer öppet knuten till revolutionsgardet, säger Mona Yacoubian, chef för Mellanösternprogrammet vid Center for Strategic and International Studies, till CNN.
Makten i Teheran är strukturellt oförändrad
Irans statliga strukturer håller, enligt flera västerländska tjänstemän och analytiker som NBC News talat med. President Masoud Pezeshkian sitter kvar på sin post, Mohammad Bagher Ghalibaf leder fortfarande parlamentet och utrikespolitiken formas fortsatt av Abbas Araghchi. De befälhavare och tjänstemän som dödats i flygattacker har ersatts av personer med samma ideologiska profil, eller hårdare sådan.
Karim Sajadpour, senior fellow vid Carnegie Endowment for International Peace, skriver på sociala medier att Irans nya ledare bär samma ideologi som sina föregångare och att samtliga är bundna till 1979 års revolutionsprinciper.
– De fruktar normalisering med USA mer än konflikt med USA, skriver Sajadpour.
BBC rapporterar att Irans krigsmål inte är seger i konventionell bemärkelse utan uthållighet. Att överleva mot en militärt överlägsen motståndare har länge betraktats som framgång i sig, och en månads krig in i konflikten fungerar landets kommandostrukturer fortfarande.
Ännu mer repression väntas mot det egna folket
Ny högste ledare är Mojtaba Khamenei, son till den dödade Ali Khamenei. Han har nära band till Revolutionsgardet, som drev fram hans utnämning, och bedöms därför vara mer beroende av militärfraktionen än sin far. Var han befinner sig och om han är vid god hälsa är oklart, han har inte synts offentligt sedan kriget bröt ut.
Analytiker varnar för att den hårdnade regimen väntas skärpa förtrycket mot den egna befolkningen.
– Med tanke på regimens paranoia tror jag att undertryckandet kommer att vara mycket hårdare än förut, säger Irankännaren Ali Vaez.
Siamak Namazi, amerikansk affärsman och Irananalytiker som hölls som gisslan av regimen i nästan åtta år, påpekar att det nu är svårare än någonsin att förutse regimens nästa drag efter att så många beslutsfattare eliminerats. Frågan om vem som faktiskt håller i rodret, och huruvida någon ledare är beredd att förhandla med Washington, förblir obesvarad.