Experter: Iran vinner på havererade fredssamtal med USA

USA:s hot har tappat trovärdighet

Samtalen, som hölls i Islamabad och leddes av USA:s vicepresident J.D. Vance, slutade utan avtal. Vance uppgav att USA lagt fram sitt "sista och bästa erbjudande" men att Iran valt att inte acceptera villkoren.

– Vi åker tillbaka till USA utan att ha nått en överenskommelse. Vi har varit väldigt tydliga med vad våra röda linjer är, sade Vance till journalister i Islamabad.

Irans talman Mohammad Bagher Ghalibaf, som ledde den iranska delegationen, skriver på X att USA inte lyckades vinna den iranska delegationens förtroende. Statlig iransk tv rapporterar att USA ställde "orimliga krav" under förhandlingarna, enligt AFP.

Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och USA-expert vid Utrikespolitiska institutet, pekar ut president Donald Trump som en central orsak till haveriet. Iran är vant vid långa förhandlingar, något som USA:s nuvarande ledning inte är, menar han.

– Jag tycker det är en väldigt mycket Trump-grej. Han vill ha snabba besked. Erfarenheten tidigare är att det är väldigt långa och tradiga förhandlingar med iranierna, säger Hallenberg till TV4 Nyheterna.

USA:s militära hot har dessutom förlorat sin avskräckande effekt, enligt Hallenberg.

– Trump utfärdar för många hot vid för många tillfällen och han fullföljer inte. Hoten är devalverade, säger han.

Iran sitter på starka kort

Knäckfrågorna under samtalen var kontrollen av Hormuzsundet, genom vilket normalt en femtedel av världens olje- och gastransporter passerar, samt Irans kärnteknikprogram. Enligt Hallenberg fanns det inte en enda stridsfråga utan flera, alla tillräckligt stora för att stoppa samtalen.

Fredrik Meiton, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, bedömer att Iran fortfarande har oanvända påtryckningsmedel.

– Teheran har en hel del att sätta emot som kan förlänga kriget och dramatiskt fördjupa den ekonomiska krisen, säger han till TT.

Meiton pekar på att Iran kan aktivera huthierna för att blockera sundet Bab el-Mandeb, som förbinder Röda havet med Indiska oceanen. En sådan blockad skulle få minst lika stora konsekvenser för den globala ekonomin som en stängning av Hormuzsundet, och vara särskilt kännbar för Sverige och Europa.

För USA:s del finns nu enbart dåliga alternativ framåt, enligt Meiton. Antingen drar man sig ur konflikten och påstår sig ha uppnått sina mål, något han beskriver som svårsålt, eller så expanderar man måltavlorna i linje med Trumps tidigare hot om att slå mot iransk infrastruktur.

– Om USA breddar sina måltavlor kan Iran också göra det, säger Meiton.

Hallenberg bedömer sammantaget att Iran stärkt sin ställning.

– Jag tycker nog att det är Iran som har vunnit mest. Den centrala positionen med Hormuzsundet är en oerhört stark förhandlingsposition för dem, säger han.

Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, anser att förhandlingsmöjligheterna inte bör avskrivas, men understryker att en snabb lösning är utesluten.

– Det finns ingen möjlighet att lösa det här på 24 timmar eller ens 24 dagar. Därför handlar det om ifall man kan få till akuta preliminära avtal och ramverk för att kunna förlänga vapenvilan och sedan förhandla vidare, säger han till TT.

Vapenvilan på två veckor gäller fortfarande, och ytterligare samtalsrundor väntas de närmaste dagarna, men utsikterna för ett genombrott bedöms som små.