Färre kubaner flyr till USA, vilket kan försvaga trycket mot regimen i Havanna

Diasporan tappar i styrka

Den exilkubanska diasporan i USA har länge fungerat som en politisk maktfaktor. Men när allt färre kubaner väljer USA som destination, och i stället flyr till länder som Brasilien och Mexiko, riskerar den organiserade motståndsrörelsen att försvagas.

Det skriver analytikerna Gil Guerra och Diana Roy i tidskriften Foreign Policy. De beskriver diasporan som "uthållig" och "en maktfaktor i amerikansk politik", men konstaterar att dess inflytande minskar i takt med att invandringen till USA sjunker. Resultatet kan bli att Trump förlorar ett av sina viktigaste politiska verktyg i kampen mot regimen i Havanna.

Vita huset har skruvat åt trycket mot Kuba

Trots minskat flyktingflöde har Trump-administrationen intensifierat sin kampanj mot den kubanska regeringen. Vita huset har infört nya sanktioner mot företag som gör affärer med Kuba och åtalat landets tidigare president Raúl Castro.

Hittills har regimen inte gett efter för något av de amerikanska kraven, bland annat ett krav på att Kuba ska kapa sina säkerhetspolitiska band till Ryssland och Kina. Enligt Michael J. Bustamante och Richard Herrero, som skriver i Foreign Affairs, förklaras envisenheten delvis av interna maktkamper inom regimens ledarskikt, där ingen sida vill framstå som svag inför Washington.

– Men det kubanska folket förtjänar en rimlig framtid. Och det mest logiska som den kubanska regimen kan göra är ironiskt nog att förhandla med den makt som skadar deras ekonomi, skriver Bustamante och Herrero.

De menar att kommunistregimen bör söka en uppgörelse med USA så snart som möjligt, innan det ekonomiska trycket urholkar landets handlingsutrymme ytterligare. Hur länge regimen kan hålla ut utan att röra sig mot förhandlingsbordet återstår att se.