FN röstade ja till att önationer behåller suveränitet trots stigande hav

Två tredjedelar av en ö har försvunnit

Klimatförändringarnas konsekvenser är redan påtagliga för Stillahavsöarnas ledare. När Palaus president Surangel Samuel Whipps Jr nyligen besökte Helen Island för första gången på 40 år hade två tredjedelar av ön svepts bort av stigande havsnivåer, rapporterar AP. Även hans förfäders begravningsplats hade försvunnit under vattnet.

– Det är förödande för oss. Men det betyder inte att vi ska ge upp, säger Surangel Samuel Whipps Jr till AP.

Exemplet illustrerar den verklighet som drabbar önationer hårdare än nästan något annat land på jorden. Trots det har de länge haft svårt att göra sina röster hörda i FN, där deras små folkmängder gör dem till marginella aktörer bland hundratals större stater.

Resolutionen ger juridiskt skydd mot framtida förluster

Omröstningen i FN innebär att önationer som Palau och Marshallöarna behåller sina marina rättigheter och sin nationella suveränitet även om delar av deras territorium försvinner under havsytan. Det är en fråga med både juridiska och existentiella dimensioner, eftersom dessa staters ekonomiska zoner och fiskerättigheter annars riskerar att urholkas i takt med att landmassan krymper.

För Marshallöarnas del handlar kampen om mer än juridiska gränsdragningar. Utrikesminister Kalani Kaneko beskriver situationen i termer av kulturell och nationell överlevnad.

– Det enda vi kan göra är att stanna hemma, säkra vårt folks fortlevnad, prata vårt språk och skydda vår identitet. Vi ger aldrig upp, säger Kalani Kaneko, utrikesminister för Marshallöarna.

Resolutionen ses av önationerna som ett erkännande av att det internationella samfundet har ett ansvar gentemot de länder som drabbas värst av klimatförändringar, trots att de bidrar minst till de globala utsläppen. Frågan om finansiering och praktiskt stöd till de mest utsatta länderna väntas fortsätta dominera kommande FN-förhandlingar om klimat och havsnivåer.