Forskarlarmet: Unga presterar sämre på intelligenstest än sina föräldrar
Foto: Freepik
Generation Z uppvisar sämre resultat på logiska och matematiska intelligenstest än föregående generationer, enligt flera nya undersökningar från välutvecklade länder. En trend som höll i sig i över ett sekel ser nu ut att ha vänt.
En historisk trend som brutits
I mer än hundra år har varje ny generation överträffat sina föräldrar i kognitiva tester, ett fenomen känt som Flynneffekten. De senaste årtiondena pekar dock resultaten i motsatt riktning.
Undersökningarna riktar in sig på personer ur generation Z, det vill säga människor födda mellan 1997 och 2010. De presterar generellt sämre än sina föräldrar på klassiska intelligenstest, som mäter logiskt tänkande, problemlösning, minne och rumsuppfattning.
– När vi ser på de samlade resultaten ser det faktiskt ut som att det skett en nedgång i intelligensen, säger Lars Larsen vid Århus Universitet till danska Berlingske.
Testerna mäter bland annat förmågan att se mönster, lösa problem och förstå ord, siffror och geometriska figurer på ett djupare plan.
Skärmar pekas ut som möjlig förklaring
Forskarna noterar att den unga generationen är sämre läsare och har svårare att upprätthålla koncentrationen under längre tid. Skärmarnas utbredning lyfts fram som en tänkbar orsak till förändringen.
Sambandet är dock inte bevisat, och forskarna är försiktiga med att dra slutsatser om vad som driver nedgången. Faktorer som förändrade utbildningssystem och socioekonomiska förhållanden diskuteras parallellt.
Mäter testerna rätt saker?
En central fråga i debatten är om de klassiska intelligenstesterna fortfarande fångar de förmågor som är relevanta i dag. Forskare utesluter inte att nya tider kräver en ny sorts intelligens, färdigheter som traditionella test helt enkelt inte är utformade för att mäta.
Det kan handla om digital kompetens, förmågan att snabbt sålla information eller navigera komplexa sociala sammanhang online, kvaliteter som inte ryms i standardiserade kognitiva mätningar. Forskningen på området fortsätter, och debatten om hur intelligens ska definieras och mätas i en alltmer digitaliserad värld är långt ifrån avgjord.