Franska elevprotester växer, trots spretiga krav

Varför är gymnasieelever svåra att hantera politiskt?

Protesterna sätter den franska regeringen i ett besvärligt läge. Statsvetarprofessorn Xavier Crettiez, citerad av skribenterna Mariama Darame och Nathalie Segaunes i Le Monde, pekar på vad som gör unga demonstranter särskilt svårhanterliga.

– Det svåraste för en regering är inslagen av idealism, upphetsning och grupptryck som är särskilt utpräglade hos unga, säger Xavier Crettiez, statsvetarprofessor.

Elevernas krav är breda och spretiga, de rör resursbrist, lärarbrist, scheman, hygienen i skollokalerna och nätplattformen för högskoleansökningar. Trots det otydliga ideologiska underlaget har protesterna växt i omfattning och blivit allt våldsammare.

Klassklyftorna i det franska skolsystemet driver missnöjet

Frankrike är ett av de OECD-länder där föräldrarnas inkomst påverkar skolresultaten mest, skriver Erik de la Reguera i Dagens Nyheter. Systemet är djupt ojämlikt i praktiken.

Välbärgade familjer placerar sina barn i katolska privatskolor eller prestigeskolor i centrala Paris, medan statliga skolor i fattiga förorter lider av resursbrist på flera plan.

Ojämlikheten förstärks dessutom i antagningen till högskolan. Elever med höga betyg från lågstatusskolor misslyckas ändå i urvalet, eftersom högskolorna tillåts ranka gymnasier sinsemellan, vilket systematiskt missgynnar elever från svagare skolor.

Regeringen har nu lovat att reformera hela antagningssystemet. Men med ett budgetunderskott på fem procent av BNP är det ekonomiska handlingsutrymmet kraftigt begränsat, konstaterar de la Reguera. Hur långt löftena räcker återstår att se.