Hemlig rapport: Storskalig USA-attack mot Iran osannolik att störta regimet

Rapporten sammanställdes en vecka innan USA och Israel inledde sitt krig mot Iran den 28 februari. Slutsatsen är att Irans splittrade opposition inte skulle kunna ta över styret, oavsett hur kriget bedrivs från amerikanskt håll.

– Det låter som en väldigt välinformerad bedömning av det iranska systemet och de institutioner och processer som det har etablerat sedan många år tillbaka, säger Suzanne Maloney, Iranexpert på Brookings Institution, till Washington Post.

Vita huset har inte velat svara på om Trump tog del av rapporten innan han beordrade de inledande attackerna.

Oklart vad USA egentligen vill uppnå

Frågan om hur kriget ska ta slut är den som nu dominerar i Washington. Under möten med lagstiftare och kongresspersonal den senaste veckan har Pentagontjänstemän betonat att det militära uppdraget är snävt fokuserat på att förstöra Irans ballistiska robotramper, uppger CNN. Försvarsminister Pete Hegseth har avfärdat tanken på att upprepa tidigare administrationernas “nationsbyggande”.

Samtidigt har Trump formulerat betydligt mer långtgående mål. På fredagen lade han till “villkorslös kapitulation” från Irans nuvarande regim som ett krav för att kriget ska avslutas, skriver CNN.

Diskrepansen har förvirrat både allierade och amerikanska lagstiftare. Arabiska och europeiska tjänstemän uppger till CNN att de inte förstår vad Trumps slutmål ser ut, eller om ett sådant ens existerar. Hegseth har heller inte uteslutit att sätta in amerikanska marktrupper i Iran, något som oroat flera kongressledamöter.

Iran ska ha skickat indirekta signaler om att landet är berett att öppna förhandlingar om hur kriget kan avslutas, enligt källor till CNN. USA har avvisat dessa närmanden och uppger att inga förhandlingar pågår.

USA:s historia av regimskiften ger blandad bild

Att störta en utländsk regim är historiskt sett ingen enkel uppgift, även för USA. Under kalla kriget, mellan 1947 och 1989, genomförde USA 72 försök att förändra maktbalansen i andra länder till sin fördel, enligt en studie från 2019 som DW refererar till. 64 av dessa var hemliga underrättelseoperationer med en framgångsfrekvens på omkring 40 procent.

USA har tidigare varit direkt inblandat i Iran. År 1953 störtade CIA, tillsammans med brittiska MI6, dåvarande premiärminister Mohammad Mossadegh. Den nye härskaren, Shah Mohammad Reza Pahlavi, kom att betraktas som en amerikansk marionett och störtades under islamska revolutionen 1979, vilket lade grunden för den regim som nu är målet för flygattackerna.

Även till synes framgångsrika regimskiften har skapat långvariga problem. Irak efter Saddam Hussein och Libyen efter Gaddafi är exempel som DW lyfter fram, länder som fortfarande präglas av instabilitet mer än ett decennium efter de amerikanska interventionerna.

Kriget mot Iran är nu inne i en ny fas, och hur länge det varar, och vad som räknas som seger, återstår att se.