Israel dödade Irans de facto-ledare Larijani i luftangrepp

Mannen som höll ihop systemet

Larijani var ingen formell statschef, men i praktiken den som styrde Iran. Efter att Khamenei dödades vid krigsutbrottet den 28 februari fick Larijani en ännu mer framträdande roll, och den döde höste ledarens befogenheter delegerades i stor utsträckning till honom, framför allt vad gäller kriget.

– Den döde Khamenei hade delegerat delar av sina befogenheter till honom. Framför allt när det gäller kriget, säger Mohammad Fazlhashemi, professor och expert på politisk islam vid Uppsala universitet.

Journalisten Akhtar Makoii skriver i The Telegraph att Larijani var mannen som fick det iranska systemet att fungera, och ställer sig frågan om det finns någon annan person i Iran som förstår systemet tillräckligt väl för att hålla ihop det. Makoii understryker också att utan Larijani finns ingen som på ett trovärdigt sätt kan förhandla med USA.

I samma attack uppges även Gholamreza Soleimani, chef för den paramilitära milisstyrkan Basij, ha dödats, enligt den israeliska militären. Iran har inte bekräftat uppgifterna.

Riskerar att slå tillbaka mot Israel

Trots att Israel beskriver dödandet som en underrättelse- och militär framgång varnar analytiker för att strategin kan vara kontraproduktiv. David M. Halbfinger skriver i New York Times att Larijanis död kan stärka mer hårdföra krafter inom den iranska regimen, beroende på vem som tar hans plats.

Frågan analytiker ställer sig är om Israel dödar så många iranska ledare för att det är det effektivaste sättet att uppnå krigsmålen, eller för att man helt enkelt har kapaciteten att göra det.

Israels försvarsminister Israel Katz uppgav att han beordrat militären att fortsätta jaga iranska ledare och, med hans egna ord, "upprepade gånger kapa bläckfiskens huvud och inte låta det växa tillbaka."

Iran byggt för att tåla förluster

Fazlhashemi påpekar att Iran efter Saddam Husseins fall 2003 övergick från ett centralkommando i Teheran till en distribuerad struktur med flera kommandon utspridda i landet, en så kallad mosaikstrategi. Syftet är att snabbt kunna ersätta ledare som faller.

– I och med att man har en struktur där man ersätter (ledare som dödats) väldigt snabbt så behöver det inte betyda att det leder till en kollaps, säger Fazlhashemi.

Samma logik gäller Basijmilisen, som enligt professorn också är organiserad för att snabbt kunna byta ut sin ledning. Det avgörande är vem Iran utser för att fylla Larijanis plats, och om den personen har samma förmåga att hålla samman ett krisdrabbat system och föra trovärdiga samtal med omvärlden.