Israels val 27 oktober: fred och Gaza nästan frånvarande i valrörelsen

Vad handlar valrörelsen om?

Valrörelsen har kretsat kring inrikespolitik och Benjamin Netanyahu. Frågan om fred och en överenskommelse med palestinierna har undvikits, skriver Dettmer i sin analys.

– Förr eller senare måste israelerna diskutera fred och hur en överenskommelse med palestinierna ska nås. Men i den här valrörelsen har den avgörande frågan helt enkelt undvikits, skriver Dettmer.

Michael Milshtein, pensionerad överste och tidigare chef för palestinska frågor inom Israels militära underrättelsetjänst, kallar valrörelsen bisarr.

– Valrörelsen har fokuserat på inrikes och personliga frågor, och på Netanyahu, säger Milshtein.

Enligt Milshtein har den inte rymt den djupa och komplicerade frågan om relationen till palestinierna, eller vilka lösningar som återstår efter attacken den 7 oktober och kriget i Gaza.

Vilken roll spelar Israels araber?

Araber utgör omkring 20 procent av väljarkåren och kan få avgörande betydelse. På grund av komplicerad koalitionsmatematik kan arabiska partier avgöra om Netanyahus främste utmanare, den förre militärchefen Gadi Eisenkot, blir premiärminister. Eisenkot leder ett center-högerblock i oppositionen.

Trots det har varken arabiska partier eller judiska politiker diskuterat vad utfallet kan betyda för relationen mellan judar och araber, för en tvåstatslösning eller för USA:s president Donald Trumps idé om en fredsöverenskommelse byggd på ekonomisk framgång.

Skiljer sig oppositionen från Netanyahu?

Oppositionen ifrågasätter i liten utsträckning inriktningen i utrikes- och säkerhetspolitiken. Det menar HA Hellyer, forskare vid brittiska Royal United Services Institute, som berättar för Politico att oro över bristen på debatt finns utanför Israel, särskilt bland arabiska ledare.

– Med eller utan Netanyahu är israelerna på en viss bana när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik, säger Hellyer.

Oppositionspolitiker skyller Israels ökade diplomatiska isolering och minskade stöd i delar av Europa och Nordamerika på Netanyahu. Enligt Hellyer argumenterar de ändå inte emot politiken i Gaza. De stöder bosättningsprojektet på Västbanken och aktionen i södra Libanon, och menar att de skulle ha gjort saker på ett bättre sätt.

Risk för oroligheter efter valet

Det retoriska läget är uppskruvat till bristningsgränsen, noterar Times of Israels Ben Sales. Politiken innehåller dessutom så många röda linjer att någon måste svika sina väljare.

Frågan är därför inte bara vem som vinner, utan också om valresultatet kan accepteras av hela väljarkåren utan gatuprotester, upplopp eller våldsamma sammandrabbningar, skriver Sales.