Kanada kan bli EU:s första associerade medlem efter Trumps påtryckningar

Trumps diplomati slår tillbaka

Analytikerna Luke Broadwater och Michael Crowley skriver i New York Times att Trumps utrikespolitik i stor utsträckning går ut på att irritera USA:s närmaste allierade.

– Vid varje tillfälle tycks Trumps mobbing ha fått motsatt effekt, skriver de.

Trump ville göra Kanada till USA:s 51:a delstat. I stället har den hårda linjen vidgat klyftan mellan grannländerna och drivit Ottawa mot Bryssel. EU:s invit till Kanada beskrivs som främst symbolisk, men symboliken är stark.

Råvaror mot marknader

The Guardians korrespondent Lisa O'Carroll pekar på att EU:s intresse för Kanada inte enbart handlar om att skicka en politisk signal till Washington.

Kanada sitter på stora tillgångar av kritiska råvaror och sällsynta jordartsmetaller, något som EU länge sökt säkra tillgång till. EU erbjuder i sin tur något som Kanada akut behöver efter handelskriget med Trump, nämligen nya marknader för varor som landet inte längre kan sälja till USA.

Det är en utbyteslogik som gynnar båda parter och som ger associationsavtalet en konkret ekonomisk grund bortom de diplomatiska signalerna.

Kan Kanada bli en modell för andra länder?

O'Carroll frågar sig om EU:s Kanadainvit kan vara en modell för hur andra länders relation till unionen bör se ut. Hon lyfter specifikt frågan om Storbritannien, som efter Brexit befinner sig i ett oklart mellanläge gentemot EU.

Svaret är dock tvetydigt. Inviten kan lika gärna tolkas som ett tecken på att London fortfarande sitter i EU:s frysbox, snarare än att ett liknande erbjudande är på väg dit.

Om Kanada formellt antas som associerad medlem blir landet det första i sitt slag, ett prejudikat som kan forma hur EU framöver hanterar relationer med demokratier utanför unionen som söker närmare band utan fullvärdigt medlemskap.