Kinesisk nykterhet hotar den globala vinmarknaden
Foto: Freepik
Alkoholkonsumtionen i Kina faller kraftigt, och vinexportörer världen över tappar en marknad de hoppades skulle rädda branschen. Förra året minskade vinimporten till Kina med elva procent, enligt uppgifter rapporterade av Wall Street Journal.
Kina skulle rädda branschen, men dricker allt mindre
När vinförsäljningen sjönk kraftigt i Europa såg exportörer Kina som räddningen. Hoppet grusades efter pandemin, då vindrickandet även minskade bland kinesiska konsumenter.
Till det kommer ett politiskt beslut från den kinesiska regeringen och kommunistpartiet: alkohol ska inte längre serveras på offentliga tillställningar. Åtgärden slår direkt mot en tradition av generösa affärsbankett, som länge drivit efterfrågan på importerat vin.
Vinimporten till Kina är nu på hälften av toppnivåerna från 2018, då landet köpte utländskt vin för nästan tre miljarder dollar. Fallet är dramatiskt och har inte bromsats upp.
Australiska producenter låter druvor ruttna
Australiensiska vintillverkare hör till de hårdast drabbade. Tim McMullen, ägare av Borambola Wines, beskriver läget utan omsvep.
– Den kinesiska marknaden är helt död, säger Tim McMullen, ägare av den australiska vintillverkaren Borambola Wines.
För sju år sedan stod kinesisk export för nästan 40 procent av Borambolas intäkter. I år låter McMullen 30 procent av druvorna ruttna till följd av låg efterfrågan, rapporterar Wall Street Journal.
Trenden drabbar även Kinas egna spritproducenter
Det är inte bara utländska vinproducenter som lider. Även Kinas inhemska spritindustri, känd för den starka kornspiritusaren baijiu, kämpar med vikande intäkter, skriver New York Times.
Staden Maotai i Guizhouprovinsens södra delar, länge kallad Kinas spritkapital, är ett tydligt exempel. Statskontrollerade Kweichow Moutai, stadens största arbetsgivare med över 30 000 anställda, och hundratals mindre privata destillerier i omgivande berg drabbas av samma krafter: förbudet mot alkohol på officiella banketter, en ekonomisk avmattning som minskat representationskonsumtionen och en yngre generation med liten aptit på sprit med över 50 procents alkoholhalt.
Trenden speglar en bredare förändring i kinesiska konsumtionsvanor, där hälsomedvetenhet och ekonomisk osäkerhet tycks väga tyngre än tidigare generationers dryckeskultur. För vinproducenter i länder som Australien, Frankrike och Chile innebär det att de marknadsluckor som öppnade sig när den europeiska konsumtionen föll nu inte längre kan fyllas av kinesiska köpare.
