Foto: AI-genererad illustration
Minst fem poliser skadades under lördagens demonstrationer i Frankrike, enligt Le Monde. Tre av dem ska ha attackerats med improviserade brandbomber, och 565 personer greps i landet.
Hur gick attacken mot polisen till?
En polis fattade eld i Paris när en brandbomb landade nära honom. Händelsen inträffade efter att demonstrationståget nått porte de Charenton i slutet av manifestationen, uppger BFMTV.
Polisen, som skadades lindrigt, berättade för BFMTV att en hostil grupp bildades och angrep en av eskadronens positioner. Han säger att han ”undkom katastrofen med knapp marginal”.
Enligt honom utsattes han och hans enhet för projektiler av alla slag, bland annat kraftfulla brandbomber.
– Jag såg den inte komma, vilket gör det ännu svårare att hantera och skydda mig mot. Man kan inte hålla koll på allt och regnet av projektiler är konstant, säger polisen.
Videomaterial från protesterna visar hur en brandbomb träffar marken nära polisen och hans kläder tar eld. När han fick se bilderna sade han att de visade att man ”kanske har varit nära en katastrof”.
Hur många deltog i protesterna?
Enligt inrikesministeriet demonstrerade 320 000 personer i Frankrike, varav 70 000 i Paris. Fackföreningen Intersyndicale de la jeunesse uppskattar antalet till nästan 500 000, varav 200 000 i Paris.
Det var den tredje demonstrationsdagen mot höga levnadskostnader och för bättre studievillkor. Ministeriet räknade 410 000 deltagare den 24 oktober och 550 000 den 17 oktober.
Inrikesminister Laurent Nuñez sade att tågen över lag ”gått bra”. Enligt ministeriets sammanställning klockan 21 hade 565 personer gripits i hela landet.
Vad kräver demonstranterna?
Uppropet kom från gula västar och fick stöd av ungdomsorganisationen Intersyndicale de la jeunesse, som samlar studentorganisationer och gymnasieförbundet Union syndicale lycéenne. Organisationerna fortsätter mobiliseringen trots beskedet att antagningssystemet Parcoursup ersätts stegvis till 2028 och att fler platser skapas inom högre utbildning.
Parispolisen hade i förväg bestämt rutten mellan porte de Bagnolet och porte de Charenton. Fackförbundet CGT:s och de gula västarnas förslag till sträckning förbjöds med hänvisning till risk för våld. Regeringen befarade enligt ICI oordnade samlingar i stadskärnor under lördagskvällen.
