MIT-professor vill kyla Europa med floder och markvärme i stället för AC
Foto: Freepik
En av världens ledande stadsplaneringsforskare uppmanar Europa att avstå från den amerikanska modellen med luftkonditionering och i stället satsa på gemensamma kylnätverk som utnyttjar naturliga värmekällor.
Värmeböljorna tvingar fram en debatt om Europas strategi
Sommarens intensiva värmeböljor har satt fart på diskussionen om hur Europa ska hantera allt hetare somrar. Carlo Ratti, professor vid MIT och en av världens mest citerade stadsplaneringsforskare, argumenterar i ett debattinlägg i Financial Times för att Europa bör ta ett annat grepp än USA.
I stället för att bygga ut individuell luftkonditionering i miljontal hushåll vill Ratti se storskaliga, gemensamma system som hämtar kylenergi från marken, floder och sjöar.
– I stället för att ha miljontals privata system som konkurrerar om el och släpper ut spillvärme kan städer hantera värme på samma sätt som man hanterar vatten och el: genom ett gemensamt nätverk, skriver Ratti i FT.
Fjärrkyla testas redan i Paris och Genève
Tekniken Ratti förespråkar kallas fjärrkyla och fungerar i grunden som fjärrvärme fast omvänt. Kylvatten distribueras via underjordiska rör till fastigheter och byggnader, utan att varje hushåll behöver ett eget aggregat.
Systemen testas redan i Paris och Genève, enligt Ratti. I Paris används Seinefloden som kylkälla, medan Genèves system hämtar kallt vatten från Genèvesjön.
Konventionell luftkonditionering har ett välkänt problem utöver elförbrukningen: aggregaten pumpar ut spillvärme i stadsluften, vilket förvärrar värmen utomhus och skapar en negativ spiral, särskilt i täta stadsmiljöer.
Europa har ett historiskt fönster att välja rätt teknik
Europas relativt låga AC-penetration jämfört med USA och delar av Asien gör att kontinenten fortfarande kan forma sin infrastruktur utan att riva upp redan gjorda investeringar. I USA är luftkonditionering standard i nära nog alla bostäder och kommersiella lokaler, vilket gör en systemomställning betydligt svårare och dyrare.
Ratti ser Europas eftersläpning som en fördel. Eftersom utbyggnaden av kylsystem ännu inte kommit igång på allvar finns möjligheten att från start välja en lösning som är mer energieffektiv och mindre belastande för elnäten.
Flera europeiska städer, bland annat Amsterdam och Helsingfors, undersöker liknande storskaliga kyllösningar. Om fjärrkyla skalas upp i fler städer inför kommande somrar återstår att se, men debatten om Europas val av kylstrategi har med Rattis inlägg fått ett tydligt akademiskt röst i ryggen.
