Foto: AI-genererad illustration
Frankrike drabbades under lördagen av några av modern tids värsta ordningsstörningar, då en protest med över en halv miljon deltagare övergick i plundring och våld. Kommentatorer i Le Figaro, BBC och Sky News beskriver ett land i chock och ett parlament utan handlingskraft.
Hur stor var protesten och vad hände?
Inrikesministern meddelade på lördagskvällen att 550 000 personer hade deltagit, mer än dubbelt så många som myndigheterna räknat med. Enligt BBC var de flesta demonstranter fredliga och protesterade mot stigande levnadskostnader och försämrad offentlig service, bland annat utbildning.
Protesterna slog över när grupper av svartklädda, maskerade aktivister och vandaler dök upp. Ungefär 1 500 butiker och företag beräknas ha plundrats och förstörts. Polisen använde tårgas och vattenkanoner. Enligt inrikesministeriet skadades omkring 1 000 poliser, sju av dem allvarligt.
Le Figaro uppger att nära 2 400 personer greps. Tidningen skriver att underrättelsetjänsterna underskattade antalet deltagare. Prognoserna för protester utanför Paris låg i början av veckan på 50 000 till 100 000 deltagare. Därefter justerades de upp till 150 000.
Sky News Alistair Bunkall pekar på bilderna när demonstranter satte eld på det historiska stadshuset i Limoges.
– De förstörde en del av fransk demokrati, skriver han.
Vilka konsekvenser fick det för regeringen?
Inrikesminister Laurent Nuñez försökte lämna in sin avskedsansökan, uppgav Élysée-palatset på måndagsmorgonen. President Emmanuel Macron bad honom i stället utreda hur gatorna kan göras säkrare och hur förövarna ska lagföras. Nuñez har av politiska motståndare, fackförbund och på sociala medier anklagats för bristande förberedelser.
Premiärminister Sébastien Lecornu kallade till krismöte i regeringen på måndagen. Han uppgav att omkring 80 procent av de gripna väntar åtal och att oroligheter förekom i Paris och Marseille även natten till måndagen. Nationalförsamlingens talman Yaël Braun-Pivet vill inleda en utredning av förloppet.
Macron höll på söndagen ett tv-tal där han vädjade om nationell enighet. Enligt BBC har talet kritiserats i fransk media för att sakna konkreta besked. CGT-ledaren Sophie Binet anklagade presidenten för att inte bemöta studenternas oro eller kostnadskrisen.
Vad bådar det för valet nästa år?
BBC:s Hugh Schofield menar att ett chockat Frankrike upplever något historiskt.
– Det bådar mycket illa inför nästa år, med tanke på de kommande valen och de förestående konfrontationerna mellan yttervänstern och ytterhögern, skriver han.
Yttervänsterledaren Jean-Luc Mélenchon och ytterhögerledaren Marine Le Pen spås goda chanser att ta över makten när Macron lämnar presidentposten. Enligt BBC:s Katya Adler har de politiska stridigheterna förvärrat krisen.
– Parlamentet är paralyserat och djupt splittrat mellan tre konkurrerande politiska block, skriver hon.
Nya massdemonstrationer har aviserats om ett par veckor.
