Professor: Ceuta-krisen ingen slump, Marocko låg bakom

Svårt att se att 60 000 människor rörde sig av en slump

Hansen pekar på krisens skala och timing som bevis för att en yttre kraft styrde händelseförloppet. Runt 60 000 människor tog sig på kort tid från Marockos kust till Ceuta, till stor del simandes.

– Jag har svårt att se att 60 000 människor på kommando rör sig obehindrat i vattnet från Marocko till Spanien, säger han i programmet.

Professorn lyfter fram tre omständigheter han betraktar som osannolika om krisen vore spontan: att den utlöstes av en spansk dom i högsta domstolen, att migranterna uppgetts få fri lejd vidare in i Schengen och att de som simmade dit skulle behandlas positivt och annorlunda än andra migranter.

– Det är en maktdemonstration från Marocko helt klart, och det sker i ett läge där man har variabler som kan få det att se ut som att det har med andra saker att göra, säger Hansen.

Europeiska politiker drog nytta av krisen

Krisen fick snabbt politiska efterverkningar långt utanför Spaniens gränser. Statsvetaren Bernd Parusel konstaterar, i en kommentar till Aftonbladet, att politiker över hela Europa utnyttjat situationen för egna syften.

Parusel beskriver hur krisen skapade splittring och hur många politiska utspel fick överdriven spridning i medierna. Det antyder att narrativet kring Ceuta tjänade flera aktörers intressen, inte bara Marockos.

Hansens analys pekar mot ett mönster där migration används som utrikespolitiskt påtryckningsmedel, något som tidigare setts i relationen mellan Turkiet och EU. Hur Spanien och övriga Europa väljer att hantera Marockos agerande framöver väntas bli en central fråga i den fortsatta debatten om EU:s yttre gränsskydd.