Rekordlåga vattennivåer tvingar kärnreaktorer i Europa att stänga ned

Kärnkraften är beroende av flodvatten

Kärnkraftverk använder stora mängder vatten för kylning av reaktorerna. När flodernas vattennivåer sjunker drastiskt minskar tillgången på det kylvatten som krävs för att hålla reaktorerna i drift, och anläggningarna tvingas dra ned på effekten eller stänga helt.

Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers tekniska högskola, förklarar sambandet mellan vattenbrist och kärnkraftsdrift. Låga flödesnivåer innebär inte bara att det finns för lite vatten, utan också att det uppvärmda kylvattnet som släpps tillbaka i floderna riskerar att höja vattentemperaturen till nivåer som skadar ekosystemen, vilket i många länder är reglerat i lag.

– Vi är millimeter från att stänga, uppger källor i branschen enligt Omni.

Flera länder drabbade samtidigt

Krisen är inte isolerad till ett enskilt land. Flera europeiska kärnkraftsländer, bland annat Frankrike och Tyskland, har tidigare drabbats av liknande situationer under torrperioder, då floder som Rhen och Rhône haft extremt låga flöden.

Frankrike, som är Europas mest kärnkraftsberoende land med omkring 70 procent av sin elproduktion från kärnkraft, är särskilt sårbart. Landet har vid tidigare tillfällen tvingats köpa el från grannländer under sommarens värmeböljor, just när efterfrågan på el för kylning är som störst.

Situationen skapar en paradox, där klimatförändringarnas effekter, i form av torka och värme, slår mot den energikälla som många länder räknar med i omställningen bort från fossila bränslen.

En strukturell sårbarhet i energisystemet

Torkan 2026 sätter fingret på en långsiktig sårbarhet i europeisk energiförsörjning. Kärnkraftens beroende av stabila vattennivåer gör den känslig för just de extremväderförhållanden som klimatforskare förutspår bli allt vanligare.

Christian Ekberg vid Chalmers arbetar med frågor kring hur kärnkemin och reaktortekniken påverkas av omvärldsförändringar, och lyfter fram att kylvattenproblematiken länge varit känd men fått förnyad aktualitet i takt med att torrperioderna blivit längre och mer intensiva.

Europeiska energimyndigheter följer utvecklingen noga, och diskussionen om hur framtidens kärnkraftverk ska utformas för att klara ett förändrat klimat har intensifierats under sommaren 2026.