Foto: AI-genererad illustration
Världens länder håller på att återställa 252 miljoner hektar natur, en yta som motsvarar Argentina, enligt en ny FN-rapport. Det är mer än någonsin tidigare, men långt kvar till målet om en miljard hektar till 2030.
– Det här är den största dokumenterade insatsen för att återställa naturen i historien, säger Doreen Robinson vid FN:s miljöprogram Unep.
Rapporten har tagits fram av Unep och FN:s jordbruksorganisation FAO. Den bygger på uppgifter från länderna själva samt analyser och data från olika projekt, och är den första globala uppskattningen inom området. Projekt pågår i 149 länder. Kina ligger längst fram med 137 miljoner hektar återställd natur.
Hur långt har världen kommit mot målet?
Halvvägs till 2030 har 252 miljoner hektar av målet på en miljard hektar nåtts. Länderna lovade 2022 att före 2030 återställa en miljard hektar förstörd mark. Takten behöver tredubblas för att målet ska nås, enligt rapporten.
Ytan motsvarar 5,6 gånger Sveriges storlek, rapporterar TT. Mellan 2015 och 2019 ökade andelen degraderad landyta globalt från 11,5 till 15,4 procent.
Natur försämras genom överexploatering, förstörelse, klimatförändringar, föroreningar och invasiva arter.
Vilken nytta gör återställd natur?
Redan en återställning av 15 procent av prioriteringsområdena kan lagra 30 procent av koldioxidökningen i atmosfären sedan industriella revolutionen. Det säger Robinson vid en pressträff.
– Forskningen säger att även om vi bara återställer 15 procent av våra prioriteringsområden så kan det fånga in och lagra 30 procent av koldioxidökningen i atmosfären sedan industriella revolutionen, och det kan hjälpa till att undvika 60 procent av utdöendet av arter, säger Doreen Robinson, Unep.
Flera djurarter återhämtar sig. Yelena Finegold vid FAO nämner saigaantilopen, bergsgorillan och jaguaren.
– Vi har sårbara och utrotningshotade arter som saigaantilopen, bergsgorillan och jaguaren som återvänder till sina ekosystem, säger Yelena Finegold, FAO.
Vilka projekt lyfts fram?
FN lyfter fram 35 flaggskeppsprojekt runt om i världen. I Sydamerika binds fragmenterad skog i Brasilien, Paraguay och Argentina samman med vildmarkskorridorer. Det gör att jaguaren och den gyllenhuvade lejontamarinen kan röra sig fritt mellan skogsområdena.
I Kirgizistan är snöleoparden på väg tillbaka efter omfattande insatser, och ekoturism har blivit en viktig inkomstkälla. Längs Ganges i Indien renas avloppsvatten och industriavfall i nya reningsverk, och gangesdelfinen har börjat återhämta sig.
I samband med FN:s möte om biologisk mångfald har fem nya projekt utsetts, två av dem i stadsområden. I Milano har tre miljoner träd planterats på tidigare industritomter och parkeringsplatser. I Seattle har invasiva växter ersatts av inhemska på 831 hektar.
Rapporten heter "Nature's comeback – Scaling ecosystem restoration for people and planet".
