Foto: AI-genererad illustration
Rika länder har levererat bara en bråkdel av det utlovade anpassningsstödet till klimatutsatta länder, skriver The Guardian. Bristen kritiseras under klimattoppmötet COP31 i Turkiet, samtidigt som en ovanligt stark El Niño hotar världen.
Hur stort är gapet i klimatfinansieringen?
Förra året beslutade rika länder att tredubbla stödet till fattigare länder som är mest utsatta för översvämningar, värmeböljor och skogsbränder. Behovet uppgår till 305 miljarder dollar per år till 2035, enligt The Guardian.
Det internationella offentliga anpassningsstödet från utvecklade länder uppgick till 28,2–31,7 miljarder dollar 2024, enligt FN:s miljöprograms (UNEP) rapport Adaptation Gap Report 2026, som Climate Change News har rapporterat om. Det var en liten ökning jämfört med året innan.
UNEP uppskattar behovet till omkring 420 miljarder dollar per år när hänsyn tas till inflation. Förra årets uppskattning var 310–365 miljarder dollar. Den lägre siffran beror främst på att UNEP nu i högre grad utgår från ländernas egna kostnadsbedömningar i nationella klimatplaner.
– Världen är inte redo att anpassa sig till dagens klimatförhållanden, än mindre vad en överskridning av 1,5 grader kommer att innebära, säger Inger Andersen, chef för UNEP.
Vad innebär El Niño för utsatta länder?
Den kommande El Niño kan bli den starkaste på minst 1 000 år, enligt The Guardian. Fenomenet gör Stilla havet varmare än normalt och påverkar vädret globalt.
Redan nu har förändrade vädermönster bidragit till stora skogsbränder och missväxt i Indonesia, översvämningar längs kusten i USA, svår torka i Sudan och kraftiga översvämningar i bland annat Ecuador och Somalia.
– Vi överladdar vårt väder och El Niño blir en riskmultiplikator, säger Celeste Saulo, generalsekreterare för Meteorologiska världsorganisationen WMO.
El Niño väntas nå sin topp i december och påverka vädret under hela nästa år. Nästa år blir nästan säkert det varmaste som uppmätts, med El Niño som förstärkande faktor.
Kritik från Marshallöarna
Kathy Jetnil-Kijiner, sändebud för Marshallöarna, kritiserar de rika länderna hårt.
– Rika länder säger att det inte finns några pengar, men det går till AI och militären. Inte till att bekämpa klimatförändringarna, säger hon.
Hon beskriver situationen som frustrerande för länder som bidragit minst till klimatförändringarna men nu lämnas med räkningar de inte har råd med.
– Den här El Niño ökar belastningen och vi har begränsad kapacitet att hantera den, säger Jetnil-Kijiner.
Hon efterlyser miljarder dollar mer till anpassning och till ersättning för förluster och skador än vad länderna får i dag.
Artikeln är skriven med hjälp av AI. Läs mer i vår AI-policy.
