Rysk skuggflotta drivs av Starlink och krypto, visar granskning
Foto: Freepik
Rysslands skuggflotta använder västerländsk teknik som Starlink-terminaler och kryptovalutor för att kringgå sanktioner, avslöjar en granskning av Kyiv Independent. Ukrainska sjömän rekryterades ovetandes till fartyg som nu utreds av FBI och Ukrainas säkerhetstjänst SBU.
Rekryterade via WhatsApp med brittiska nummer
Granskningen bygger bland annat på vittnesmål från två ukrainska sjömän som utan att känna till det hamnade ombord på fartyg tillhörande skuggflottan.
– De ringde genom WhatsApp med brittiska mobilnummer, säger en av sjömännen, som vittnar om ett system som är hemligt men tekniskt sofistikerat.
Jobberbjudanden sprids i sjömansgrupper på WhatsApp, Telegram och Instagram, ofta med kort varsel och knapphändig information om tjänsten. Inga formella intervjuer genomförs, och löner betalas ut i kryptovalutor eller kontanter för att dölja penningflödet. Reservdelar och teknisk utrustning kanaliseras via mellanhänder i bland annat Kina, Namibia och Oman för att dölja ursprunget.
Fartygen är till det yttre gamla och rostiga, men inuti körs de med modern teknik. Starlink-terminaler, trots att Elon Musk stängt av ryska arméns terminaler i Ukraina, tros köpas in via mellanhänder. Enligt Zelenskyjs rådgivare Vladyslav Vlasiuk är det oacceptabelt.
– Om Starlink används för att runda sanktioner och sjöfartsregler är det oacceptabelt, säger Vlasiuk.
Enligt Maritime News bestod den ryska skuggflottan i oktober av 3 240 fartyg som transporterade 337 miljoner fat olja per månad. EU har sanktionerat 600 fartyg, Storbritannien 500, medan USA stannar på 216 och inte lagt till ett enda nytt fartyg under den nuvarande administrationen.
Väst trappar upp trycket mot flottan
Granskningen publiceras i ett läge där västländerna intensifierar åtgärderna mot skuggflottan. Vid JEF-toppmötet i Helsingfors den 26 mars lovade länderna i det brittiskledda nordeuropeiska försvarssamarbetet hårdare tag.
– Vi måste jaga dem ännu mer, sade Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, som klargjorde att brittiska myndigheter och militär nu befogenhet att borda och kvarhålla fartyg som passerar brittiska vatten.
Statsminister Ulf Kristersson deltog i mötet och betonade att Östersjön aldrig tidigare omgetts av ett så tätt Natosamarbete. Sverige och Finland lyftes tillsammans med Estland och Frankrike fram som goda exempel på länder som redan ingripit mot misstänkta skuggfartyg.
Royal Navy har de senaste veckorna stöttat Finland, Sverige och Estland med övervakning och spårning av fartyg. Enheter som Special Boat Service och Royal Marines uppges ha genomfört träning för att hantera olika scenarion, inklusive beväpnade besättningar. Brittiska försvarsdepartementet räknar med att den första aktiva insatsen sker inom kort.
Rysslands exportkapacitet har samtidigt pressats av ukrainska angrepp mot raffinaderier och hamnar, bland annat i Primorsk och Ust-Luga, och uppges ha minskat med uppemot 40 procent enligt Reuters. Det ökar trycket på skuggflottan som en av Kremls viktigaste finansieringskällor för kriget.
