Ryska fängelser har tömts på 180 000 intagna sedan krigets start

Nyheten rapporteras av nyhetsbyrån AFP och bekräftar en rekryteringsstrategi som Ryssland tillämpat sedan krigets tidiga skeden, då bristen på soldater tvingat fram allt mer okonventionella lösningar.

Fångar skickas till fronten i stället för att sitta av straffen

180 000 färre intagna i det ryska fängelsesystemet är en dramatisk minskning, och den direkta förklaringen är statens erbjudande till dömda brottslingar: avtjäna straffet vid fronten i stället för bakom galler.

Metoden att rekrytera fångar till militärtjänst uppmärksammades brett redan 2022, då den privata militärgruppen Wagner under Jevgenij Prigozjin värvade direkt inne i fängelserna. Sedan dess har den ryska staten tagit över och formaliserat liknande system i statlig regi.

Strategin speglar de stora personalbehov det ryska försvaret haft sedan kriget inleddes, med omfattande förluster längs fronten i östra och södra Ukraina.

Tusentals fångar tillverkar vapen inne i anstalterna

Rekryteringen till fronten är inte den enda vägen ut ur fängelset. Enligt den ryske kriminalvårdschefen Arkadij Gostev arbetar ytterligare tusentals fångar med att tillverka vapen och militär utrustning åt armén, direkt inifrån anstalterna.

Det innebär att det ryska fängelsesystemet på två sätt bidrar till krigsansträngningarna, dels genom att leverera soldater, dels genom att fungera som en del av krigsindustrin.

Hur stor andel av de 180 000 som hamnat vid fronten respektive övergått till vapenproduktion framgår inte av de uppgifter AFP publicerat. Inte heller är det känt hur många av de rekryterade fångarna som dödats, skadats eller tagits till fånga under striderna.

Minskningen av antalet intagna väcker också frågor om rättssäkerhet och de villkor under vilka fångar fattar beslut om att delta i striderna, något som internationella människorättsorganisationer tidigare lyft fram som djupt problematiskt.