Rysslands strategi mot Ukrainas ekonomi riskerar att slå tillbaka mot dem själva

En strategi riktad mot civilbefolkningen

Attackerna mot Ukrainas energisystem, hamnar och industrianläggningar har eskalerat under 2025 och 2026. Målet är att lamslå den ukrainska ekonomin och bryta befolkningens motståndskraft, snarare än att vinna mark i direkta militära konfrontationer.

Skadorna på civil infrastruktur är omfattande. Upprepade missilanfall och drönarsalvor har slagit mot kraftverk och transformatorstationer, vilket lämnat miljontals ukrainare utan el under vintermånaderna.

Strategin kan bli ett tveeggat svärd

Analysen som Omnis Mattias Magnusson presenterar pekar på en grundläggande motsättning i Rysslands upplägg. Att förstöra Ukrainas ekonomi riskerar samtidigt att förstöra Rysslands egna chanser till framgångar på slagfältet.

Resonemanget bygger på att en kollapsad ukrainsk ekonomi inte nödvändigtvis leder till kapitulation, utan i stället kan öka det internationella trycket på väst att leverera mer militärt stöd. En utarmad men fortsatt kämpande ukrainsk stat ger Ryssland ett utdraget krig som belastar den egna ekonomin och militären.

Kriget har redan kostat Ryssland enorma resurser. Västerländska sanktioner, produktionsbortfall och den demografiska kostnaden av frontförluster sätter press på den ryska statsbudgeten, som i allt högre grad är beroende av höga oljepriser för att finansiera krigsansträngningarna.

Vägen till seger går inte genom ruiner

Den militära logiken bakom infrastrukturkrigen är omtvistad bland försvarsexperter. Historiska exempel, bland annat från andra världskriget och Koreakriget, visar att strategiska bombkampanjer mot civil infrastruktur sällan tvingar fram snabb kapitulation och ofta stärker folklig sammanhållning snarare än bryter den.

För Ukraina handlar återuppbyggnaden av energisystemet om mer än komfort, det är en förutsättning för att hålla igång den försvarsindustri som producerar drönare, ammunition och fordon till fronten. Så länge produktionskapaciteten överlever attackerna förblir den militära effekten av den ekonomiska strategin begränsad.

Frågan framöver är om Ryssland väljer att fördjupa den ekonomiska krigföringen eller skiftar resurser tillbaka till markoperationer längs frontlinjen i östra och södra Ukraina.