Sverige behöver fler mänskliga spioner, enligt Jan Guillou
Foto: Freepik
Jan Guillou varnar för att omorganisera den svenska underrättelsetjänsten mitt under ett försämrat säkerhetsläge, men välkomnar ändå inrättandet av den nya myndigheten Und.
Kriget i Ukraina ökar behovet av underrättelsekompetens
Författaren och journalisten Jan Guillou riktar kritik mot tidsramen för ombildningen av den svenska underrättelsetjänsten, uppger ETC. Han menar att det är riskabelt att genomföra en sådan omorganisation när säkerhetsläget i Sveriges närområde är kraftigt försämrat.
– Kriget i Ukraina gör att Sverige är särskilt beroende av den militära underrättelsekompetens som redan finns, säger Jan Guillou till ETC.
Trots kritiken mot genomförandetakten ställer sig Guillou positiv till att en ny myndighet inrättas.
Guillou vill se fler agenter ute på fältet
Guillou argumenterar för att Sverige behöver fler mänskliga spioner, och ser den planerade myndigheten som ett steg i rätt riktning. Han tror att Und kan leda till fler agenter verksamma ute på fältet, vilket han betraktar som en nödvändig förstärkning av landets underrättelseförmåga.
Regeringen hoppas att Und, som i medierna har beskrivits som ett "svenskt MI6", ska kunna påbörja sin verksamhet efter årsskiftet. Myndigheten är tänkt att samla och stärka Sveriges förmåga att inhämta underrättelser utomlands, en kapacitet som länge ansetts eftersatt jämfört med jämförbara länder, bland annat Norge, Danmark och Storbritannien.
Hur snabbt Und faktiskt kommer upp i operativ kapacitet återstår att se, men regeringens ambition är att verksamheten tar form under det kommande året.
