Tjeckisk spionchef varnar: Ryskt anfall mot Nato kan ske inom månader

Spionchefens varning: begränsat intrång eller stor påverkanskampanj

Koudelkas uttalande är ett av de tydligaste från en sittande europeisk underrättelsechef sedan kriget i Ukraina inleddes. Han pekar på flera möjliga scenarion.

– Det är möjligt. Det skulle kunna handla om ett begränsat intrång, provokationer under falsk flagg eller en omfattande påverkanskampanj, säger Michal Koudelka, chef för Tjeckiens säkerhetsinformationstjänst BIS.

Han tillägger att "många människor gör allt de kan för att säkerställa att det inte händer", vilket antyder att underrättelsetjänster aktivt arbetar för att avvärja ett angrepp.

Baltstaterna byter strategi, från larm till återhållsamhet

En av de mer anmärkningsvärda aspekterna i The Guardians rapportering är hur de baltiska länderna, Estland, Lettland och Litauen, nu förändrar sin kommunikation. Under stora delar av kriget var det just de baltiska staterna som tryckte hårdast på sina europeiska allierade att ta Rysslandshotet på allvar.

Nu försöker samma länder i stället tona ner den offentliga oron. Skälet är att inte skapa panik bland den egna befolkningen, trots att den underliggande hotbilden inte bedöms ha minskat.

Det är en taktisk förändring som illustrerar hur svår balansgången är för regeringar som vill vara transparenta utan att destabilisera det egna samhällsklimatet.

Europeiska ledare höjer rösten om eskalering

Koudelkas varning är inte isolerad. Flera europeiska stats- och regeringschefer har under den senaste perioden offentligt lyft farhågor om att Ryssland kan välja att testa Natos sammanhållning och försvarsförmåga längs alliansens östra gräns.

Oron koncentreras framför allt till scenarion där Ryssland inte inleder ett fullskaligt krig, utan i stället agerar i gråzonen, med hybridoperationer, cyberangrepp eller begränsade militära provokationer som är svåra att besvara med konventionella medel.

Nato har sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 förstärkt sin närvaro i öst kraftigt. Alliansen har bland annat etablerat permanenta stridsgrupper i de baltiska länderna och Polen. Hur snabbt och resolut Nato skulle svara på ett begränsat ryskt angrepp är en fråga som fortfarande diskuteras inom alliansen.