Trumps Nato-hot enar Europa men urholkar alliansen

Hoten väcker enighet, inte lydnad

Utlösaren den här gången var Trumps frustration över att de europeiska Nato-medlemmarna vägrade delta i de amerikansk-israeliska militäroperationerna mot Iran. I en intervju med brittiska The Telegraph sade Trump att ett amerikanskt utträde ur Nato är "bortom omprövning", och tillade att allierade länder automatiskt borde ställa upp i sådana operationer.

Reaktionen från de europeiska ledarna har varit anmärkningsvärt enad, skriver Tim Ross och Eva Hartog i en analys i Politico. Ingen av de övriga 31 medlemsländerna gick med på Trumps krav, och det trots presidentens uppenbara irritation.

Bakgrunden till Europas motstånd är delvis juridisk. Natos artikel 5, som föreskriver kollektivt försvar, gäller vid angrepp mot ett medlemsland och kräver konsensus. Den ursprungliga fördraget från 1949 begränsas dessutom till kriser i Europa och Nordamerika. Artikel 5 har bara utlösts en gång, efter terrorattackerna den 11 september 2001.

– Vi såg tydliga tecken på att Trump förberedde sig för att agera på sitt hot, skriver tidigare Natogeneralsekretaren Jens Stoltenberg i sin memoarbok On My Watch, om ett liknande läge under Trumps första mandatperiod 2019.

Försvarsutgifterna ökar, men tvivlen likaså

Nästan samtliga Nato-medlemmar har kraftigt höjt sina försvarsutgifter de senaste åren, delvis som en direkt konsekvens av Trumps tryck, delvis på grund av Rysslands ökade aggressivitet. Det konstaterar Lyse Doucet, chefskorrespondent på BBC.

Grunden till Trumps krav är 2014 års riktlinje om att medlemsländerna ska lägga minst 2 procent av BNP på försvar, ett mål som länge var långt ifrån uppfyllt av flertalet europeiska länder.

– Den här nya krisen kommer återigen att stärka beslutsamheten hos europeiska länder och Kanada om att förstärka sina egna försvar och förlita sig på sig själva för sin egen säkerhet, skriver Doucet i sin analys.

Paradoxen är att Trumps strategi verkar fungera i en mening, men till ett högt pris. Steven Erlanger, som bevakat Nato i decennier för New York Times, pekar på den långsiktiga skadan.

– Men ju mer han förtalar Nato och hotar att överge det, desto mer urholkas alliansen, skriver han.

För varje hot ökar tvivlen hos de europeiska medlemmarna om huruvida USA faktiskt skulle rycka ut till deras försvar om det verkligen gällde. Det driver på diskussioner om ett europeiskt säkerhetssamarbete som inte är beroende av Washington, något som för bara några år sedan betraktades som en avlägsen tanke.