Foto: AI-genererad illustration
Tusentals personer har gett sig ut på Frankrikes gator för att uttrycka missnöje, säger Sky News Europakorrespondent Alistair Bunkall. Enligt TV4 Nyheternas utrikesreporter Jennifer Paterson är majoriteten fredliga, men en mindre grupp använder tillfället för att bruka våld.
Vilka är det som demonstrerar?
Demonstranterna har hämtat kraft från skolprotesterna som tog fart förra månaden, enligt Bunkall. Nu utgörs protesterna av en sammanslagning av många olika grupper som är kritiska mot de höga levnadskostnaderna.
Paterson, som är bosatt i Paris, skriver att protester är en självklar del av vardagen i Frankrike. Flera föräldrar hon har talat med är till och med stolta över att deras tonåringar går ut på gatorna.
Protesterna har ofta gett resultat. År 2006 tvingade elever och studenter regeringen att riva upp en lag som gjorde det lättare att säga upp unga. De gula västarna fick regeringen att slopa en höjd bensinskatt och skjuta till miljarder.
Varför slutar protesterna så ofta i våld?
Enligt Paterson är det en mindre grupp, en "upprörd svans", som står för våldet. Hon skriver att det främst rör sig om människor ur extremvänstern, och i vissa fall om högerextremister.
Inför varje stor demonstration pekar myndigheterna ut några hundra personer som de på förhand bedömer som våldsamma. Ofta handlar det om black bloc från ultravänstern och till viss del grupper från ultrahögern.
På senare år har det också talats om unga män som känner sig utanför samhället och vill ge sig på staten och på Frankrike som symbol. Enligt Paterson låg sådana krafter bakom upploppen efter PSG:s Champions League-seger. De har inget med fotbollen, pensionsreformen eller elevernas skolkrav att göra, men hänger på så fort folksamlingar bildas.
Samtidigt tycker många av de unga Paterson har talat med att en viss nivå av våld är okej "för att få sin röst hörd".
Kan protestbilderna påverka presidentvalet?
Paterson bedömer att blandningen av en kultur där protest ses som en dygd och en känsla av utanförskap gör Frankrike explosivt. Hon menar att våldet normaliseras samtidigt som samhället polariseras.
Ytterhögern är i dag Frankrikes största parti, och inför presidentvalet ligger yttervänsterns kandidat på andraplats. Båda försöker vinna poäng på det som sker, skriver hon.
Med ett halvår kvar till presidentvalet våren 2027 kan bilderna från gatorna bli en av valrörelsens stora frågor. Enligt Paterson är frågan vem som vinner på dem.
