Fredagen den 12 juni 2026
Oberoende nyheter och fördjupande journalistik
Utrikes

USA drar tillbaka stridsflyg och krigsfartyg från Nato i Europa

USA drar tillbaka stridsflyg och krigsfartyg från Nato i Europa

Foto: Freepik

USA planerar att kraftigt minska sin militära närvaro i Europa genom att dra tillbaka stridsflyg och krigsfartyg som stöttat Natos insatser, uppger två högt uppsatta amerikanska tjänstemän för New York Times.

Text: Alma Fredriksson

Antalet stridsplan minskas med en tredjedel

Neddragningen är konkret och omfattande. Enligt uppgifterna till New York Times ska antalet stridsflyg av modellerna F-16 och F-15E reduceras från 150 till 100 plan, en minskning med en tredjedel.

Utöver det planerar USA att dra tillbaka samtliga åtta lufttankningsflygplan som hittills varit tillgängliga i Europa. Dessa flygplan är avgörande för att förlänga räckvidden på stridsuppdrag och möjliggör operationer långt från basen.

Även krigsfartyg ingår i tillbakadragandet, men några exakta siffror för flottstyrkan har inte uppgetts.

Natos förmåga till långdistansattacker försämras

Konsekvenserna för alliansen är påtagliga. Beslutet innebär en minskad förmåga för Nato att genomföra långdistansattacker och bedriva övervakning i Europa, enligt de amerikanska tjänstemännen.

Lufttankningsplanen är särskilt kritiska i det sammanhanget. Utan dem begränsas räckvidden för de stridsplan som blir kvar, vilket direkt påverkar alliansens operativa handlingsutrymme österut.

– Det här skickar fel signal vid fel tidpunkt, säger en inte namngiven Natodiplomat till New York Times, enligt tidningens rapportering.

Tidpunkten är ännu oklar

Exakt när neddragningen genomförs är fortfarande oklart. Enligt de amerikanska tjänstemännen rör det sig om en snar framtid, men inget officiellt datum har kommunicerats.

Beslutet kommer i ett läge där europeiska Natomedlemmar under lång tid pressats av USA att ta ett större ansvar för sin egen försvarförmåga. Flera länder, bland annat Polen, Tyskland och Sverige, har svarat med ökade försvarsanslag och nya investeringar i militär kapacitet.

Frågan om hur Europa ska kompensera för ett minskat amerikanskt engagemang väntas dominera den säkerhetspolitiska debatten under de närmaste månaderna.

Dela:
Annons Annons