USA:s sanktionspaus mot Iran kan ta decennier att avveckla

Juridiska och politiska hinder bromsar avvecklingen

Sanktionssystemet mot Iran har byggts upp under 40 år och är djupt förankrat i både lagstiftning och politisk praxis, skriver Andrea Shalal och Timothy Gardner i en analys för Reuters.

President Donald Trump kan fatta vissa beslut på egen hand, men många sanktionsåtgärder kräver kongressens godkännande, något som redan visat sig problematiskt. Det tillfälliga 60-dagarsavtalet har mött kritik från republikanska kongressledamöter, vilket signalerar att ett bredare stöd för permanenta lättnader inte är självklart.

Frågan är om pausen kan utvecklas till ett mer varaktigt ekonomiskt andrum för Iran. Om de återstående sanktionerna avskaffas innebär det ett tydligt skifte i USA:s Mellanösternpolitik, ett skifte som inte enbart avgörs i Vita huset.

Även Iran brottas med inre spänningar

Utmaningarna finns inte bara på amerikansk sida. Enligt en analys i Newsweek av Tom O'Connor står den iranska regimen inför två parallella risker som kan komplicera varje uppgörelse.

Den första är ett fortsatt folkligt missnöje, den andra är djupa motsättningar inom makteliten. Den iranska ledningen är splittrad mellan reformvänliga krafter och konservativa principialister, en spricka som kan försvåra implementeringen av eventuella avtal.

Även om en överenskommelse nås på diplomatisk nivå är det alltså inte givet att den omsätts i praktiken utan interna friktioner.

Hur 60-dagarsperioden löper ut och om förhandlingarna leder till ett mer permanent ramverk återstår att se, men analytiker pekar på att processen, oavsett politisk vilja, riskerar att dra ut på tiden.