Foto: AI-genererad illustration
Franska myndigheter har utlyst nattligt utegångsförbud i bland annat Paris, Lille, Lyon och Nice efter en helg av våldsamma kravaller. Enligt The Guardian ses våldet som ett bevis på president Emmanuel Macrons oförmåga att hantera kärnan i protesterna.
Vad hände under helgen?
Kravallerna var bland de värsta i Frankrikes moderna historia, enligt The Guardians Paris-korrespondent Jon Henley. Ett stadshus sattes i brand, över 2 000 butiker plundrades, 2 300 personer greps och omkring 1 000 poliser skadades.
Protesterna började som en månadslång protest bland gymnasieelever mot förfallna och överfulla klassrum. De kopplades sedan samman med missnöje över skenande levnadskostnader, växande ojämlikhet och minskade offentliga utgifter. Där deltar studenter, lärare, fackföreningsfolk och en återuppstånden gula västar-rörelse. På senare tid har protesterna kapats av grupper som sett en möjlighet att begå brott.
Hur svarade Macron?
Macron höll på söndagen ett åtta minuter långt tal till nationen och uttryckte ”vrede och skam”. Han erkände de ungas ”djupa ångest” men presenterade inga politiska initiativ, ingen regeringsomaniering och inga nya offentliga utgifter. Premiärministern fick i uppdrag att organisera samråd, och oppositionen uppmanades att ta ställning.
Kritiken kom från hela det politiska spektrumet, skriver Henley:
- De grönas ledare Marine Tondelier sade att Macron kallade in oppositionen ”som elever till tavlan” i stället för att be om ursäkt.
- Nationella samlingspartiets Jordan Bardella kallade talet ”beklagligt”.
- Marine Le Pen beskrev landet som fångat mellan våld och maktlöshet.
- Mitterpartiets Bruno Retailleau sade att Macron är ”helt överväldigad”.
- Jean-Luc Mélenchon anklagade presidenten för att förlita sig på passivitet och polisbrutalitet.
- Före detta premiärministern Édouard Philippe sade att landet måste styras.
Henley påpekar att rivaler positionerar sig inför presidentvalet om sex månader, men att kritikens styrka ändå visar Macrons isolering. Efter nio år som president menar han att bristen på politisk erfarenhet blir tydlig. Oförmågan att leda i krisen har av vissa tolkats som arrogans.
Kan utegångsförbudet slå fel?
Dagens Nyheters Erik de la Reguera bedömer att utegångsförbudet kan fungera men är riskabelt. Syftet är att visa styrka och öka säkerheten, men åtgärden kan få motsatt effekt.
– Om dessa åtgärder förlängs och varar längre än några dagar kommer frågor börja ställas, skriver Erik de la Reguera, DN.
