Zaluzjnyj: Fem lärdomar från Ukraina visar hur kriget förändrats i grunden
Foto: Freepik
Ukrainas tidigare överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj slår fast att krig har förändrats i grunden av den tekniska revolutionen med obemannade vapensystem och artificiell intelligens. Han pekar ut fem konkreta lärdomar från kriget i Ukraina.
Fienden ser allt, massan är tillbaka
Den kanske viktigaste förändringen på det moderna slagfältet är den totala övervakningsnivån. Drönare och sensorer gör att fienden numera ser i princip allt, vilket radikalt förändrar hur förband kan röra sig och verka utan att exponeras.
Samtidigt har massans princip återvänt till krigföringen. Stora mängder relativt enkla och billiga vapensystem, inte minst drönare, har visat sig avgörande. Det handlar inte längre enbart om få och dyra högteknologiska plattformar, utan om förmågan att producera och förbruka system i industriell skala.
– Krig har förändrats i grunden av den tekniska revolutionen med obemannade vapensystem och AI, säger Valerij Zaluzjnyj, Ukrainas tidigare överbefälhavare.
Drönarskydd och AI är inte längre tillval
Zaluzjnyj lyfter fram drönarskydd som en självklarhet på det moderna slagfältet. Det som tidigare betraktades som en specialförmåga har blivit ett grundläggande krav för alla förband, oavsett nivå eller uppgift.
Artificiell intelligens och avancerade ledningssystem utgör ytterligare en lärdom. AI används nu för att bearbeta information, fatta snabbare beslut och koordinera insatser på ett sätt som tidigare krävde betydligt mer tid och personal.
Den femte och sista lärdomen beskriver Zaluzjnyj som teknisk "darwinism", ett begrepp som syftar på hur kriget i Ukraina fungerar som ett brutalt urval där de tekniska system och taktiker som inte håller måttet snabbt slås ut. Anpassningsförmåga och innovationstakt avgör vem som överlever på slagfältet.
Zaluzjnyjs analys publicerades av Omni och speglar erfarenheter från ett krig som nu pågått i över tre år. Hans slutsatser väntas få stor betydelse för hur Nato-länder och andra militärmakter utformar sina försvarsförmågor framöver, inte minst i diskussionen om hur europeiska arméer snabbt behöver anpassa sig till det nya stridsfältet.